Scaaler i Arvika växer – och ska driva Sverigeunikt projekt

Innovationscentret Scaaler IoT Labs i Arvika tar nu snabba kliv framåt på vägen mot att bli en etablerad internationell företagsbyggare inom IoT - internet of things.

Det blir en stor utbyggnad av centrets lokaler, och tillsammans med bland andra Arvika kommun har Scaaler beviljats stöd till ett Sverigeunikt projekt för att testa ny digital teknik i den nya högstadieskolan i Arvika.

Det var i januari i år som Scaaler IoT Labs första gången berättade om sina planer. En grupp erfarna IT-konsulter och affärsutvecklare hade gått ihop för att starta ett innovationscenter i Arvika näringslivscentrums lokaler. Syftet var att attrahera innovatörer som behöver kontakter, kompetens och kapital för att utveckla sina företag.

Redan från början var ett av målen att attrahera norska företag verksamma inom IoT. Den geografiska närheten och tillgången till EU:s inre marknad skulle attrahera norska företag och göra Västvärmland till en del av Storoslo-regionen.

Sedan dess har det hänt mycket. Innan man ens firat ettårsjubileum har centret cirka 35 medlemsföretag och fler vill in.

– Målet är 100 företagsetableringar på tre år. Vi vill få Scaaler IoT labs till klusternivå, och för att kunna nå det måste vi få in företag från fler håll än Värmland, säger en av grundarna, Robert Rhönnstad.

Den senaste tiden har det hänt mycket på Scaaler IoT labs. Grundarna presenterar nu tre stora nyheter på en gång, som gör att framtiden ser ljus ut.

Det första är att styrelsen för Arvika näringslivscentrum har klubbat en större investering i Scaalers lokaler.

– Vi har suttit i en interimlokal som vi vuxit ur. Vi förhandlade med tre-fyra aktörer och det landade i att vi blir kvar i ANC, säger David Holm, en annan av grundarna.

ANC satsar nästa år på en om- och tillbyggnad av lokalerna och skapar en modern så kallad techhub där företag kan etablera verksamhet i en öppen "coworking arena". Den exakta kostnaden för ombyggnaden är inte offentlig men det rör sig om ett antal miljoner kronor.

– Det blir en techhub av storstadsmått - två våningar med potentiellt 600-700 kvadratmeter som kommer att inhysa företag inom digital teknologi och innovation, säger David Holm.

Entrén vetter mot Kyrkviken, och den första delen som besökaren stiger in i kommer att ha tio meters takhöjd och bestå av en blandning av kontorsarbetsplatser, gemensamma sociala ytor och tekniska labb, där företagen kan testa sina innovationer. Längre in i lokalen kommer större labblokaler att finnas.

– Vi behöver kunna erbjuda storstadsstandard. Företag i Oslo har krav på det, och det får vi nu, säger David Holm.

Den nya techhubben ska stå klar till hösten 2021.

Scaaler har förfrågningar från norska företag som vill in, och nästa år kommer man att börja kunna ta in nya medlemmar. Det har kommit förfrågningar även från USA, och efter Brexit är även England intressant för Scaaler. För att ytterligare höja attraktionskraften för utländska företag sjösätter man nu ett nytt projekt tillsammans med det internationella revisions- och rådgivningsföretaget Grant Thornton: Fast track till EU.

Startpaket för företag

Grant Thornton kommer att erbjuda en enkel och billig lösning för utländska företag som vill etablera verksamhet i Arvika.

– Om ett bolag utanför EU vill bedriva verksamhet i EU startar man oftast ett bolag. Då kommer vi in med en färdig paketlösning, så att de inom en vecka får i gång sitt företag. Den tråkiga biten med registrering, bokföring, skatteanmälan med mera måste fungera, och där har vi ett enhetskoncept, säger Uwe Scheele, Grant Thorntons kontorschef i Karlstad - och Arvikabo.

– Genom våra andra medlemsfirmor kan vi också hantera alla internationella aspekter. Vi tror stenhårt på det här och vill bidra till det lokala näringslivet.

Uwe Scheele lyfter även fram Westra Wermlands Sparbank som också ingår i konceptet. Företagarna får alltså omedelbart kontakt med både en lokal revisionsbyrå och en bank, där starka kontaktnät redan är på plats.

– Vi tror att det här är ett attraktivt erbjudande för kunderna som kan lämna det bökiga till oss, så kan de fokusera på det de är bra på, IoT med mera.

Den tredje nyheten från Scaaler är att man i förra veckan vann ett Vinnovaprojekt som gör att Scaaler kommer att bryta ny mark inom området digital hälsa i skolan.

Projektet ska drivas tillsammans med det värmländska IT-klustret Compare, Karlstads universitet, Swegon och Arvika kommun. Det är kommunen som blir huvudman för projektet, och mer konkret Christian Persman, som till vardags är projektledare för den nya högstadieskolan i Arvika.

Ny teknik för elevhälsa

Här blir han ledare för ett projekt som går ut på att med hjälp av IoT-teknik hitta nya sätt att förbättra elevernas hälsa.

– Elevernas mående är ingången till lärandet, det är den nya skolans mål. Nu lägger vi på ytterligare en dimension, säger Christian Persman.

Projektsumman är i steg ett 4 miljoner kronor, som ska gå till att skapa testbäddar på skolan. Privata företag får tillgång till skolan och möjlighet att testa innovationer inom digital hälsa.

– De får testa tekniska lösningar och arbetsmodeller för hur man kan använda IoT-teknik för att hjälpa till att stärka idén vi har med skolan, att hälsofrämjandet är vägen in i lärandet, säger Christian Persman.

Mäta stressnivåer

Ett enkelt exempel kan vara att mäta luftkvaliteten i klassrummen. En mer visionär idé som finns är att kunna mäta elevers stressnivåer, för att utveckla elevhälsoarbetet.

Robert Rhönnstad är entusiastisk inför den nya möjligheten.

– Det vi öppnar upp är en möjlighet för mindre företag att testa saker i offentlig verksamhet, det brukar bara större företag kunna göra annars.

Staten satsar miljardbelopp på att utveckla IoT. En del av den nationella strategin utförs av IoT Sverige, som fördelar pengar till ett antal så kallade strategiska initiativ. Projektet på den nya högstadieskolan i Arvika är nu ett sådant nationellt initiativ.

Fotnot: Internet of things är tekniken som gör det möjligt att koppla upp och styra elektroniska apparater, fordon, byggnader, industriproduktion med mera via internet. Uppkopplingen gör det möjligt att samla in data i realtid om exempelvis status på utrustningen, dess användning, position, identitet, historik med mera. Det blir också möjligt att skicka ut data till produkterna vilket underlättar programuppdateringar. Därmed kan tillverkaren leverera mer innehåll och fler tjänster i sina lösningar. (Källa: Wikipedia och Umeå universitet.)