Flytta in i det mångkulturella folkhemmet

Debatt
PUBLICERAD:
Många bor i nedslitna och segregerade utanförskapsområden inrikes födda valde bort redan på 1980-talet, skriver Anders Andersson. (Bild från Tjärna ängar i Borlänge.)
Foto: Anders Andersson
Eftersom inkomster, social tillhörighet, delaktighet, språkkunskaper och värderingar fördelas och sprids via arbetet bör en anställning vara en mänsklig rättighet, skriver Anders Andersson.

När de marginaliserade arbetarna i slutet av 1800-talet krävde inflytande och förbättrade livsvillkor fick de det först när de organiserat sig i fackföreningar, skapat arbetarrörelsen och bildat Socialdemokraterna. Kampen för den kvinnliga rösträtten drevs främst av kvinnorna själva via kvinnorörelsen, liksom kampen för miljö och klimat startades av miljörörelsen och lyftes vidare till parlamenten av främst gröna partier.

År 2019 var två miljoner av svenskarna födda utomlands, varav minst 700 000 i länder utanför Europa (Utrikes födda i Sverige, SCB, 2020). Dessa de nya utomeuropeiska svenskarna är vår tids marginaliserade arbetare, vars intressen ingen etablerad samhällskraft driver. Debatten handlar mer om nivån på antalet asylsökande, kriminalitet bland invandrare och kvotering till friskolor, men mindre om att arbetslösheten bland nysvenskarna är orimligt hög – i snitt 15 procent jämfört med 4,4 procent hos inrikes födda (Ekonomifakta.se, 2019), med påföljande relativ fattigdom, att barnen går i skolor där majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund och inte når gymnasiebehörighet, samt att många bor i nedslitna och segregerade utanförskapsområden inrikes födda valde bort redan på 1980-talet.

Ska nysvenskarna lyftas ur sin relativa misär verkar det som om de måste organisera sin egen invandrarrörelse och sitt politiska parti som driver just deras frågor. Varför inte ta fasta på partinamn som Sverigedemokraterna eller Kristdemokraterna och kalla partiet Invandrardemokraterna eller Islamdemokraterna?

Detta vore dock ett misslyckande för det svenska samhället, som då riskerar att bli än mer polariserat. Nysvenskar och inrikes födda har i grunden samma behov och deras utmaningar ska givetvis lösas av gemensamma politiska partier utan grund i varken religiös eller etnisk tillhörighet. Därför är det viktigt att dagen politiska partier driver frågor som verkligen underlättar nysvenskarnas etablering och inkludering i det svenska samhället, där centrala fokusområden är rätten till ett arbete, skolan och de utsatta bostadsområdena.

Eftersom inkomster, social tillhörighet, delaktighet, språkkunskaper och värderingar fördelas och sprids via arbetet bör en anställning vara en mänsklig rättighet. Därför bör samhället garantera alla ett lönearbete genom att exempelvis ålägga arbetsplatser att ta emot statligt avlönade anställda. Med arbetslivets ökande krav kan sannolikt detta komma att bli en viktig framtida anställningsform.

Förbjud skolor där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Även om skolorna är pedagogiskt välfungerande missar de den naturliga överföringen av språk, värderingar och kontakter som sker i en klass där majoriteten av eleverna har svenska som modersmål. Många kommuner måste därför inrätta nya upptagningsområden och sannolikt bygga nya attraktiva neutralt placerade skolor med fokus på integration.

Byggs bostadsrätter blandat med hyresrätter minskar risken för ny boendesegregering, liksom lägre arbetslöshet och högre inkomster minskar risken för utanförskap. Renovering, attraktiv ombyggnad och på sikt färre boende i dagens utanförskapsområden i kombination med ”stimulerad” inflyttning av nya grupper, kan vara sätt att bryta områdenas negativa utveckling.

Om Per Albin byggde det och Ikea möblerade det, så är det upp till vår tids politiska partier att se till så att alla också kan flytta in i det numera globalt mångkulturella folkhemmet.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.