En ny moské skulle kunna ha stor betydelse för Karlstads muslimers känsla av tillhörighet i staden. Det menar islamforskaren Simon Sorgenfrei, som inte ser hur kommunen hade kunnat stoppa byggplanerna av ideologiska skäl.
– Man får behandla den här frågan på samma sätt som om någon vill ta upp en grustäkt i Deje. Vad säger lagen - finns det hinder eller inte?
– Enligt lagen har även de som inte menar att kvinnor och män har samma roller eller att homosexualitet är förkastligt en massa rättigheter. Utifrån egna åsikter kan man naturligtvis vara emot ett moskébygge.
– Det skulle få negativa konsekvenser om kommunens tjänstemän skulle börja agera utifrån värderingar, då finns risken att man också tvingas stänga andra gudstjänstlokaler.
Vad spelar en ny muslimsk moské - i det här fallet en sunnimuslimsk - för roll för muslimerna?
– Det skulle förmodligen innebära att Karlstads sunnimuslimer skulle känna att de också hör hemma i Karlstad, att de också har en plats att gå till som kristna kan gå till kyrkor. Så den har ett symboliskt värde för muslimer, och det har den ju också för de som inte vill ha muslimer, inte vill ha islam i Karlstad. ”Nu finns de här också, nu tar de plats”.
Man hör ibland argumentet att moskén kan göra att muslimerna separerar sig från majoritetssamhället, och att det försvårar integrationen.
– Risken för separatism är större med små källarutrymmen. Om de är hänvisade till ombyggda cykelförråd eller andra lokaler känner de inte att de är lika mycket värda, att de inte är lika välkomna. Att man bygger en moské är nödvändigtvis inte lika med separatism, det kan få motsatt effekt. Delvis beror det också på omgivningens reaktioner, om muslimer känner sig negativt särbehandlade kan det leda till att församlingen sluter sig.
16 miljoner saknas till moskébygget – ordföranden: "Vi är inte till salu"Tidigare landstingsrådet om flickor som bevakas: "Vi måste sluta vara så naiva"Starkt stöd för Ekströms uttalanden– Man ska komma ihåg att de allra flesta muslimer inte har något alls att göra med salafism utan är helt vanliga Karlstadsbor som helt enkelt vill ha en moské att gå till ibland, ungefär som andra Karlstadsbor kanske vill ha en kyrka att gå till ibland utan att för den skull vara engagerade inom någon viss teologisk strömning.
Granskas hårdare
Simon Sorgenfrei menar att vi ibland kanske är för upptagna vid just islam.
– Det finns nog ingen annan religiös församling än Svenska kyrkan som klarar att leva upp till krav på kvinnliga ledare och hbtq-rättigheter. Men vi tenderar att granska muslimska församlingar hårdare än exempelvis buddhistiska eller hinduiska.
– Vi kan vara stolta över att liberala värderingar är dominerande i Sverige och det är rimligt att ställa samma krav på alla. Muslimer får tåla att granskas och kritiseras som alla andra, men tendensen är nog att de granskas och kritiseras extra hårt.
Många syften
Rauf Ahmadi, ordförande i Islamiska kulturföreningen som driver mosképlanerna, säger att moskén tjänar många syften för en troende.
– Den är ett center, som alla samlas på. Det handlar om att man hittar sig i moskén som muslim. Man kan ha världens problem men när man kommer in i moskén, Guds hus, så släpper man ut allt, och får fred i hjärtat.
– För oss är det universitet, det är ett center, man får allmän information om både livet och religionen, och Gud. Så det är det första huset egentligen som muslimen tänker att bygga när man kommer till ett ställe där det inte finns en moské. Det innebär att det är centralen, informationscentret, en viloplats som alla muslimer behöver.
Öppen dörr
– Det är inte bara sunnimuslimer som ska komma hit, dörren är öppen, så länge man inte använder lokalen för eget syfte.
– Här kan man träffas, låna i biblioteket, ha kontakt med sjukhus, begravningsbyråer, olika saker man behöver oavsett var man kommer ifrån. När en människa behöver något kommer vi att hjälpa till.