Vi måste öka samverkan för att förebygga hat och hot

Debatt
PUBLICERAD:
Vi på Karlstads kommuns Mångfaldsforum bjöd därför in flera olika aktörer för att diskutera och bättre förstå varför trenden går åt fel håll och vad vi kan göra åt det, skriver Alexander Torin, Niklas Wikström, Emma Andersson, Parvane Assadbegli och Heiko Bubholz.
Foto: Karlstads kommun
Tyvärr ökar antisemitism, islamofobi, främlingsfientlighet och förakt mot samhället. Det sprids hat och hot mot kvinnor, journalister, politiker, polis och nyanlända – både organiserat och av enskilda multihatare, skriver Niklas Wikström med flera.

En kvinna får på grund av sin religion ta emot skällsord från sin granne. En man blir hotad på internet för sin sexuella läggning. En journalist blir utskälld för att ha gjort ett reportage om ensamkommande barn. Hatmeddelanden läggs i kommunens regnbågsfärgade Hbtq-lådor.

Tyvärr ökar antisemitism, islamofobi, främlingsfientlighet och förakt mot samhället. Det sprids hat och hot mot kvinnor, journalister, politiker, polis och nyanlända – både organiserat och av enskilda multihatare. Det är såklart helt oacceptabelt.

Det görs många förebyggande insatser och här följer några exempel. På Karlstads trygghetscenter samarbetar kommunen, räddningstjänsten, polisen och brottsofferjouren för att motverka hat och hot. Kommunen samarbetar också med polisen via Effektiv samordning för trygghet (EST). Skolan jobbar kontinuerligt mot hat och trakasserier och redan för 10 år sedan skapades gruppen Ungdomar för trygghet, nu införs även Vuxna för trygghet. Det har upprättats en trygghetskarta där invånarna pekar ut vilka områden som är trygga eller otrygga.

2016 togs Riktlinjer för brottsförebyggande arbete och en plan mot våldsbejakande extremism fram. Hösten 2019 startade Social insatsgrupp (SIG), ett samarbete mellan polisen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen och nu även skolan, som bygger på individbaserat förebyggande arbete. Dessutom arbetar Karlstads kommun systematiskt med trygghet genom ett av de övergripande målen i kommunens strategiska plan som är att Karlstad ska vara en trygg kommun. Trots att detta och mycket mer görs, räcker det inte.

Vi på Karlstads kommuns Mångfaldsforum bjöd därför in flera olika aktörer för att diskutera och bättre förstå varför trenden går åt fel håll och vad vi kan göra åt det. Det vi bland annat kom fram till var att det behövs en samverkansform där konkreta förslag tas fram på hur vi i Värmlands län på ett ännu mer effektivt, systematiserat och långsiktigt sätt kan arbeta för att motverka och förebygga hatet och hoten. Vi behöver konkreta arbetsmetoder och modeller som hjälper oss göra insatser vid rätt tid på rätt plats och vi behöver ta vara på och sprida de goda exemplen.

Länsstyrelsen har sedan ett par år tillbaka ett samordningsuppdrag i det brottsförebyggande arbetet, vi är redo att bidra till att det arbetet utvecklas. Vi menar att samarbeten mellan kommunerna i Värmland, Region Värmland och länsstyrelsen i Värmland men också andra aktörer som till exempel kulturföreningar, fackföreningar, studieförbund och civilsamhället, måste breddas.

Förra månaden beslutade en enig kommunstyrelse att arbeta för en ökad samverkan inom länet. Ett första steg i det arbetet är att sammanfatta och beskriva hur Karlstads kommun arbetar med frågorna internt och att kartlägga goda exempel på liknande samarbeten och arbetssätt från andra kommuner och regioner. Vi hoppas att andra aktörer, tillsammans med Karlstad kommun, vill utveckla arbetet mot hat och hot på ett mer systematiskt sätt. Vi behöver ta ett gemensamt krafttag för att vända trenden.

Karlstads kommuns Mångfaldsforum

Niklas Wikström (L)

Ordförande

Emma Andersson (S)

Alexander Torin (M)

Parvane Assadbegli (V)

Heiko Bubholz (MP)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.