Bra är inte bra nog

Ledare
PUBLICERAD:
Bra kan bli bättre.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Trenden med vikande svenska skolresultat är bruten. I alla fall enligt de internationella kunskapsmätningar som görs. Sverige ligger still sedan förra mätningarna, men det är inte bra nog. Vi måste bli ännu bättre.

Under gårdagen presenterades det senaste resultatet av den internationella Timss-undersökningen, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Sverige ligger på ungefär samma nivå som den senaste undersökningen från 2015. Trenden är också likadan för den senaste Pisa-mätningen från 2018. Därmed skulle man kunna säga att den vikande trenden är bruten, och det är förstås positivt.

Anledningen torde vara de skolpolitiska reformer som den dåvarande alliansregeringen drev igenom, och där det lades större kunskapsfokus. Förändringar i skolan tar dock tid innan de slår igenom på resultaten, av naturliga skäl. Det finns dock ingen anledning att slå sig till ro med det här. Den svenska skolan brottas alltjämt med stora problem, och det syns också i Timss-rapporten.

Matematik är inte den svenska skolans bästa gren, konstaterar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson till TT, och syftar på att svenska elever presterar under OECD-snittet i matematik. Bland annat därför så är Skolverket missnöjt och det är faktiskt en sund inställning. Det sporrar till att vi skall kunna prestera bättre i framtiden.

Timss visar också på en beklagansvärd, men inte särskilt förvånande, skillnad mellan olika elevgruppers prestationer. Likvärdigheten är ju ett problem. Migrationsbakgrund och socioekonomiska förhållanden spelar roll, vilket leder till skolsegregation. Generaldirektören hemfaller tack och lov inte till att skälla på friskolorna, utan säger att det beror på bostadssegregationen. Skolor i utsatta områden är också ofta problemskolor.

Det är ju uppenbart att lösningen, i den mån den finns, i de ojämna resultaten ligger i ett ännu större fokus på kunskap och på ordning och reda i skolmiljön. I problemskolorna är det just bristen på ordning och trygghet som försvårar undervisningen. Att göra något åt någons socioekonomiska ställning eller invandrarbakgrund går inte, men det är där som skolans så kallade kompensatoriska uppdrag kommer in. För dessa elever måste skolan vara ett lugn plats där lärandet utgår från att förmedla kunskaper. Där är vi tyvärr inte i dag på alltför många håll.

Men även rent allmänt så måste de svenska skolresultaten höjas. Vi får inte låta nöja oss med att vara så där medelmåttiga. Sverige måste ha en klar målsättning att inte bara ligga still i mitten utan att sträva uppåt. Det behövs ytterligare satsningar på kunskap i skolan, mer lärarledd undervisning och mindre flum.

Dessvärre verkar inte den nuvarande regeringen mäkta med detta, månne av ideologiska skäl. Istället verkar man helt snöat in sig på att bekämpa friskolorna och inbillar sig att det är det fria skolvalets fel att likvärdigheten brister. Det hela handlar inte om vilka som driver utan vilken som är den förhärskande synen på utbildning och undervisning.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.