16 miljoner kronor saknas idag till det planerade stora moskébygget i Karlstad. Vem ska betala?
Kritiker misstänker att pengar kommer från utlandet, med krav på inflytande över moskéns verksamhet.
– Vi är inte till salu, säger Rauf Ahmadi, ledaren för Karlstads moské.
Frågan om det blir någon moské i Karlstad lever fortfarande. Bygglovet som stadsbyggnadsnämnden klubbade igenom den 11 november är överklagat. Och för att det ska bli någon ny 1200 kvadratmeter stor moské vid rondellen i närheten av Nobelgymnasiet behöver Islamiska kulturföreningen 20 miljoner kronor, enligt ordförande Rauf Ahmadi. Idag har föreningen 4 miljoner på kontot.
Finansieringsfrågan är en av de viktigaste för motståndarna till moskén. Det finns farhågor om att pengar kommer att komma från utländska bidragsgivare, som i gengäld vill ha inflytande över moskéns inriktning.
Att utländska pengar finansierar moskébyggen i Sverige är välkänt. De större moskéerna är i många fall uppförda helt eller delvis med pengar från muslimska länder.
Enligt en sammanställning som tidningen ETC har gjort har saudiarabiska pengar finansierat sex moskéer: de i Trollhättan, Västerås och Borås, samt Göteborgs moské, Bellevuemoskén i Göteborg och Hötorgsmoskén i Stockholm.
Turkiska pengar har finansierat Fittja moské, Muslimska församlingen Malmö, Skärholmens moské och Turkiska islamiska kulturföreningen i Rinkeby.
Qatariska pengar har finansierat fyra: den salafitiska Umm al-Muminin Khadijah-moskén i Malmö och Gävle moské. Qatariska pengar har också gått till moskébyggena i Västerås och Örebro enligt ETC.
Förenade arabemiraten har finansierat två: Trollhättans moské, Stockholms moské (Zayeds moské).
När man talar om saudiska pengar är det inte fråga om kungariket Saudiarabien, förklarar Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap på Södertörns högskola som forskar om bland annat salafism och wahhabistisk mission i Sverige.
- Att stater finansierar moskéer utomlands är ovanligt men däremot finns det en massa stiftelser, säger han.
- Det kan vara en härskare eller emir som instiftat en stiftelse för otroligt länge sedan, det kan vara år 1100, eller det kan vara någon oljeshejk på 70-talet. Om man instiftar en sådan är avkastningen av pengarna bundet att gå exempelvis till främjandet av islam i form av moskébyggen. Enligt muslimsk lagtradition får man inte stänga en sådan stiftelse och ta pengarna till något annat, utan de här pengarna måste gå till moskébyggen.
Kan det vara fråga om mycket pengar?
– Det kan vara fråga om enormt mycket pengar. En sådan här stiftelse kan lätt punga ut 60 miljoner för en moské.
Kommer de pengarna med någon typ av krav på inflytande över moskéns inriktning?
- Uttalade krav sker ibland. Islamic centre i Malmö till exempel, hamnade i konflikt med finansiärer som prompt ville ha representation i styrelsen.
Hur slutade det?
– Det slutade med att de inte tog pengarna.
- I Stockholm, moskén på Medborgarplatsen, hävdar de att finansieringen inte kommer med krav. Det är ju väldigt svårt att kontrollera. Det finns mängder med stiftelser som måste punga ut sina pengar för att bygga moskéer, och då tänker de att de har gjort sin missionsuppgift genom att se till att det finns en moské i Kuala Lumpur eller Stockholm eller var som helst. Sedan finns det en massa stiftelser, wahhabitiska stiftelser, som har som sitt ändamål att det inte bara ska finnas en moské utan att den ska ledas i wahhabitisk riktning och då skulle det förvåna mig om det kommer utan några krav, antingen genom att ha inflytande i styrelsen eller hur man tillsätter imamer eller på andra sätt.
Peder Hyllengren, analytiker på Försvarshögskolan i Karlstad, känner fortfarande tveksamhet inför frågan om finansieringen i Karlstad.
Vad vet man om finansieringen?
– Inte mer än vad de själva sagt, de har sina swishkampanjer. När frågan diskuterades på den politiska nivån i Karlstad sa föreningens ordförande att "vi kan lämna ut vår bokföring till kommunen". Det tror jag inte gjordes, jag har inte hört något om det i alla fall. Finansieringsdelen är i mitt tycke oklar.
Ordföranden säger att man inte tar emot pengar som innebär styrning.
– Det är högst tolkningsbart vad det betyder, om man anser att man är styrd eller inte.
Mosképlaneras centralfigur, ordförande Rauf Ahmadi, försäkrar alla tvivlare att pengainsamlingen bara kommer att handla om ren välgörenhet.
Hur ska ni få de 16 miljonerna?
– På det sättet vi har fått fyra.
Vilket sätt är det?
– Det är det här, swish, konto och utlandskonto. Vi har delat ut information i hela världen. Pengar kan komma från vem som helst.
Hur garanterar ni att det inte kommer stora bidrag från stora församlingar från till exempel Saudiarabien eller Qatar, som genom att de finansierar en stor del av moskén även kräver inflytande?
– Vi har inte fått något än. Vad vill du ha för garanti förresten?
Våra läsare vill nog ha en garanti att det inte blir en saudiarabisk moské.
– Det kommer det inte att bli. Det är en muslimsk moské. Det är islams moské. Moskén tillhör inte någon grupp eller något land. Det är en feltolkning.
Men om man ger mycket pengar vill man väl ha någonting tillbaka?
– När de ger pengarna, gäller att det inte ska vara några krav. Sätter man in pengar på det här kontot är det välgörenhet som gäller, vi tar inte emot några krav från någon.
Om en person i ett annat land säger att "vi vill ge er 10 miljoner". Vad svarar ni då?
– Vi har inget emot det, så länge personen inte har med saken att göra.
Kan man stå fri om det kommer en jättedonation?
– Det är upp till dig själv om du vill sälja dig. Vi är inte till salu.
Samtidigt har ni ett tufft ekonomiskt läge?
– Det kommer att lösa sig. Det är svårt för svenska folket att förstå det här. Men i alla länder brukar det byggas på det här sättet, att samla in från folket bara.
I Malmö till exempel, finns det en koppling mellan finansiärerna och moskén?
– Det är en procent av det hela, säg 5 procent. Men i 95 procent av fallen byggs det med folkets pengar. Det är inte regeringen som bidrar, det är inte skattebetalarna som hela tiden säger "det är våra skattepengar som går till det här", vi får inte en krona från någonstans. Vi kan bygga på insamling, men det kan ta längre tid. När som helst kan det komma en församling som vill ge 10 miljoner, men är det med krav får de behålla sina pengar.
Vad är styrkan i att finansiera moskén själva?
– Tron. Det är Gud som bygger, inte du eller jag.