För en mer jämlik skola

Debatt
PUBLICERAD:
Idén om att marknaden ska lösa skolans utmaningar har resten av världen antingen övergivit eller ser som skräckexempel. Men i Sverige försvaras marknadsskolan med näbbar och klor av friskolelobbyn och borgerliga partier, skriver Anna Dahlén Gauffin och Sofia Magnusson.
Foto: Socialdemokraterna
För oss socialdemokrater är det ofattbart att Sverige i dag har ett skolsystem som inte jämnar ut klyftor utan snarare förstärker ojämlikheten i vårt land, skriver Anna Dahlén Gauffin och Sofia Magnusson.

I Expressen häromveckan (17/11) skrev gymnasieläraren Filippa Mannerheim en med rätta uppmärksammad artikel om problemet med den svenska skolan. Skolan har blivit en marknad där de största intressenterna är riskkapitalister, istället för våra barn och unga. Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd, menar vi socialdemokrater. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge alla barn och unga en likvärdig utbildning – inte till stora vinstuttag.

För oss socialdemokrater är det ofattbart att Sverige i dag har ett skolsystem som inte jämnar ut klyftor utan snarare förstärker ojämlikheten i vårt land. Vi har fått ett system där ett barn får bättre möjligheter än ett annat, beroende på föräldrarnas studiebakgrund. Idén om att marknaden ska lösa skolans utmaningar har resten av världen antingen övergivit eller ser som skräckexempel. Men i Sverige försvaras marknadsskolan med näbbar och klor av friskolelobbyn och borgerliga partier.

Den S-ledda regeringen försöker hitta vägar framåt för att vi återigen ska nå höjda kunskapsresultat och öka jämlikheten. Utvecklingen med sjunkande kunskapsresultat har nu vänt uppåt något igen. Men även om fler elever lär sig mer så är det fortsatt alltför många elever som hamnar efter i skolan. I Karlstad lämnade 119 ungdomar nian i somras utan gymnasiebehörighet. Introduktionsprogrammet (IM), där unga utan behörighet studerar, är nu ett av de största programmen på gymnasiet. Ojämlikheten i skolan är ett akut samhällsproblem.

Under året har flera viktiga utredningar färdigställts om skolans framtid. Bland annat innehållande förslag för en mer likvärdig skola genom avskaffandet av köer som urvalssystem, mer arbetsmarknadsanpassning av gymnasieutbudet och förändringar av skolpengen. I dag är skolpengen konstigt nog densamma för fristående och kommunala skolor, trots att kommunerna har ett större uppdrag med att ständigt kunna erbjuda alla elever en plats i skolan. Utredningarnas förslag är välkomna förslag av oss lokala skolpolitiker, som till viss del kommer att kunna åtgärda obalansen på den marknad som skolan blivit. Om vi kan få politisk majoritet för liggande förslag har vi flyttat fram positionerna för likvärdigheten.

Om någon undrar om det verkligen finns någon intressekonflikt hur vi ska hantera att skolan har blivit en marknad är det bara att titta på de remissvar som inkommit från Friskolornas riksförbund och Internationella engelska skolan (IES). De motsätter sig starkt en förändrad, mer rättvis skolpeng, och IES går så långt att de avvisar utredningen för en likvärdig skola i dess helhet. Det säger något om vad för intressen som ligger bakom. Istället för vilja att ta tag i problemet med en skola som segregerar och slår ut elever, slåss man för sitt egenintresse som är vinst.

Samhället ska ge alla barn en rättvis chans att klara skolan. I Karlstad har vi flera fristående skolor där många lärare gör ett bra jobb, men vi ser att systemet vi har i dag inte kan uppfylla skollagens övergripande mål om alla barns och ungdomars rätt till likvärdig utbildning. Sverige behöver ett skolsystem som binder samman vårt samhälle istället för drar isär. Då kan vi inte ha ett system som prioriterar vinster i skolan före alla barns rätt till likvärdig skola.

Anna Dahlén Gauffin (S)

Förste vice, ordförande barn- och ungdomsnämnden, Karlstads kommun

Sofia Magnusson (S)

Förste vice ordförande, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Karlstads kommun

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.