Hur styr man upp ekonomin och det praktiska inför, under och efter en separation? Arbete & Ekonomi har pratat med Görel Augustsson som loggade varje krona och hade stenkoll när hon och sambon gick isär, och med Lisa som saknade ett äktenskapsförord och kanske var mer generös än hon borde varit när hon skilde sig.
– Vi hade köpt bil och hus och levde det lyckliga förortslivet, berättar Karlstadsbon Görel Augustsson, 46.
Årsskiftet 2012-2013 gick hon och sambon isär efter tolv år tillsammans. De hade två gemensamma barn och plötsligt skulle de leva på olika håll. Hur gör man?
– Jag var nog ganska förberedd. Man behöver ha en kostnadskontroll oavsett om man lever själv eller som sambo. Jag började med kassabok när jag var tio och kör fortfarande med det. Nu är jag utbildad ekonom och skriver in allt jag köper i excel. Det är kanske lite extremt, säger Görel Augustsson.
Vad har du för tips till andra som kanske inte är lika förberedda?
– Våga ta kontrollen. Var noga med vad du lägger pengarna på. Hur fördelar du din inkomst varje månad? Vad läggs på boende, mat och barnen? Se till att prioritera dig själv.
Skilda ekonomier
Görel Augustsson och hennes sambo hade skilda ekonomier. När de köpte hus ihop skapade de ett gemensamt servicekonto vilket de betalade sina hus- och matkostnader från.
– Vi hade ungefär lika stora inkomster och kunde lägga lika mycket. Det funkar när man har liknande förutsättningar. Har man inte det är det viktigt att man lägger i nivå med sin inkomst. Tjänar den ena mer borde den lägga mer. Där måste man vara stenhård och stå på sig.
Hon pekar på att det ofta är kvinnorna som tjänar mindre. De är dessutom oftast hemma längre med barnen.
– Då behöver man se över så den personen som är hemma mer blir kompenserad pensionsmässigt. Det här är inga nya frågor, men det är så viktigt att ta upp dem medan relationen är bra. Sen när man inte kan prata med varandra är det svårt att komma med de argumenten. Då står man där, jäkligt själv. De obekväma ekonomiska frågorna behöver man nästan prata om när man är nykär, säger Görel Augustsson.
Dubbel uppsättning
Ex-paret hade både testamente och samboavtal. Där reglerades bland annat vem som hade rätt till vad vid en eventuell separation eller dödsfall.
Hur gjorde ni efteråt?
– Någon tar ju initiativ, så är det ju. Jag flyttade från huset och barnens pappa tog över det. Vi var i ett läge då det gick att göra så. Man får se över vad man klarar av ekonomiskt. Jag valde att skaffa ett dyrare boende, för jag tycker boendet är viktigt. Allt handlar om kostnadskontroll.
När det gällde kostnader kring barnen testade de olika system. Till en början hade de ett gemensamt konto som de satte in en viss summa på varje månad. Nu har de landat i att varje förälder köper en uppsättning skor och kläder till varje säsong.
– Då finns det alltid grejer hos varje person. Det händer ju att man glömmer stövlarna ibland. Då kan det vara skönt att slippa hämta. Ju mindre det är att komma ihåg, desto bättre, tycker Görel Augustsson.
Hur påverkades ekonomin?
– Att gå från att ha delat på hus och bil till att ta hela kostnaderna själv blev ju en stor smäll. Det är skitdyrt. Jag förstår att det finns de som väljer att inte separera på grund av att det är så kostsamt.
Vilka är de största lärdomarna efter separationen?
– Att våga gå efter sitt eget huvud. Vad tycker jag är rätt och fel? Och våga be om hjälp och fråga. Vi tog kontakt med familjerådgivningen via kommunen. Där pratade vi mycket om hur man tar upp de här frågorna med barnen.
– Vid en separation får man tillfälle att fundera kring sin livsfilosofi. Vad är viktigt i livet? Vad vill man föra vidare till nästa generation? Ha inte mer än du behöver, försök köpa mer begagnat. Bli mer cirkulär. Skänk och få kläder, köp och sälj på loppis. Satsa på det som måste vara nytt, som skor. Både till dig själv och barnen.
Dåligt samvete
För Lisa, som vill vara anonym, blev skilsmässan 2018 en ganska tung ekonomisk smäll. Hon var den som tog initiativet till att skiljas och vid bodelningen var hon betydligt mer generös än hon hade behövt vara.
– Jag hade koll på det juridiska, men vi hade ändå inget äktenskapsförord. Jag gav honom mer än han borde haft, och så är det ofta när den som lämnar får dåligt samvete. Alla tillgångar och skulder ska delas 50/50 enligt äktenskapsbalkens regler. Man bör ha koll på vad det skulle innebära för en själv. Det kan skapa en trygghet bara att veta.
Även hon nämner pensionsbiten som en viktig del.
– Särskilt om den ena parten har ett mer välavlönat arbete och inte varit hemma lika mycket med barnen. Då får hen en saftigare tjänstepension. Och just tjänstepensionen ingår inte vid en bodelning. Har man då kompenserat och sparat privat till pensionen åt den som varit hemma mer så ingår det sparandet i bodelningen. Då måste man ha äktenskapsförord som tydliggör att det sparandet är enskild egendom. Det kan även vara klokt att skriva in att allt man får i gåva eller arv under tiden man är gifta också är enskilt. Då blir bodelningen mycket enklare, säger Lisa, 39.
Mentalt hinder
Hon och exet var gifta i fyra år och ett par i tio. Inför skilsmässan hamnade det praktiska lite i periferin.
– Jag tänkte mest på hur barnen skulle påverkas och läste mycket forskning kring det. Jag har hört om de som väljer att inte lämna på grund av hur det påverkar barnen. Att man gör det sämre för barnen är ett stort mentalt hinder. Jag önskar att jag hade kunnat känna mer att om man som förälder mår bra så mår barnen bra. Då hade en stor del av ångesten lättat, säger Lisa.
Hur hanterar man det praktiska mitt i skilsmässan?
– Ett tips från coachen är att aldrig bråka på detaljnivå. Det vinner ingen på. Titta i ett längre perspektiv. Var vill du vara om fem år? Är servisen så jäkla viktig? Man vill nog vara den större personen. Och ingen jurist hjälper till med inventeringslistor på kniv- och gaffelnivå. Lyft blicken och tänk framåt.
"Jäkligt sorgligt"
Efteråt har Lisa och exmaken valt att fortsätta ha ett gemensamt konto där de varje månad sätter in barnbidraget och en extra summa beräknad utifrån respektive inkomst. Pengarna ska gå till barnens kläder och fritidsaktiviteter och är ett sätt att försöka kringgå problem som kan uppstå om en part exempelvis köper skor som den andra parten anser är för dyra och det blir krångel med att swisha fram och tillbaka.
– En förälder kanske tycker att barnet ska få rida, men den andra tycker att det är för dyrt. Då kanske man får sitta ner inför varje år och se över ekonomin. Vad får saker kosta? Går det inte att prata alls kanske man kan låta den som brukar ansvara för inköp få hela barnbidraget och hoppas att det räcker. I nio fall av tio tar kvinnorna det här ansvaret och extrakostnaderna, samtidigt som fler kvinnor jobbar deltid och har lägre pension. Det är jäkligt sorgligt. Sedan finns det så klart jättemånga exempel när det funkar alldeles utmärkt och båda har ekonomi att förse barnen med kläder och aktiviteter.
Vilka är dina bästa tips till andra som funderar på att separera?
– Upprätta ett äktenskapsförord medan ni är hyfsat sams. Skriv ner om det är något ni inte vill ska ingå i bodelningen. Man kan prata om att "det är klart att jag inte ska ta ditt privata pensionsspar", men när båda reagerar med reptilhjärnan är det inte så lätt att hålla det.
– Prata tydligt, innan det blir för infekterat, om hur ni hanterar barnens kostnader. Ska den som tjänar mer lägga mer och hur fördelas ansvaret? Allt skiter sig ju när det ställs på sin spets. Har inte relationen varit jämställd innan, varför skulle det bli en jämställd bodelning då? Inget tyder på det. Om det blir kris och man känner ilska, sorg och förnekelse är det svårt att fatta bra beslut. Låt det ta tid. Man behöver inte lösa allt direkt.
Expertens tips kring separationen: "Sedan kan man inte kräva mer"