Ingen ska behöva dö i trafiken

Att enbart sänka hastighetsgränserna för att göra vägarna säkrare är varken långsiktigt eller hållbart för att öka trafiksäkerheten. Allt för sällan talas det om vägarnas standard som en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet, skriver Marcus Dahlsten och Tina Thorsell.

Höstens och vinterns mörker och kyla sätter svenska vägar på prov, vägar som redan är kraftigt eftersatta i underhåll. Det innebär ökad risk för olyckor. Vägarnas standard varierar dessutom kraftigt beroende på var i landet man bor. Nu vill vi se kraftfulla satsningar på både underhåll och investeringar i vägarna – så att hela landet ska kunna leva.

Transporterna och infrastrukturens mest grundläggande funktion är att skapa tillgänglighet, underlätta möten mellan människor och se till att varor når dit de ska, i rätt tid och på rätt plats. I dag går mer än 8 av 10 persontransporter på väg och 9 av 10 godstransporter. Alla bedömningar pekar dessutom på att vägtransporterna kommer att fortsätta att öka de kommande åren. Trots detta saknar Trafikverket resurser för att åtgärda de akuta bristerna och till att förbättra vägarnas standard. Trafikverket konstaterar själva att vägarna i de mer glest bebyggda delarna av landet kommer att vara i sämre skick om tio år än vad de är i dag. Olika geografiska förutsättningar ska inte missgynnas när underhåll och investeringsmedel fördelas.

Arbetet med att bygga bort farliga vägavsnitt behöver till exempel omedelbart komma igång för att stärka trafiksäkerheten. Dessutom är det viktigt att ha i minnet att Sverige är ett stort land som hålls samman av ett omfattande transportnätverk. Ska hela landet leva krävs ökade satsningar på såväl investeringar som drift och underhåll av vägarna.

Transportstyrelsen presenterade i oktober uppgifter om antalet omkomna i trafiken under de första nio månaderna 2020. Uppgifterna visar att det i september månad omkom 19 personer. För perioden januari – september 2020 fick 144 personer sätta livet till i vägtrafiken. Även om det är en minskning jämfört med föregående år kan vi aldrig acceptera att någon dör i trafiken. Att enbart sänka hastighetsgränserna för att göra vägarna säkrare är varken långsiktigt eller hållbart för att öka trafiksäkerheten. Allt för sällan talas det om vägarnas standard som en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet.

Standarden på vägnätet utanför storstadsområdena måste förbättras för att skapa förutsättningar för ökad trafiksäkerhet och för att skapa förutsättningar för ett fungerade näringsliv och vardag. Farliga vägavsnitt behöver byggas bort. Mitträcken behövs då mötesseparering är en relativt enkel åtgärd för att göra vägen säkrare och för att förbättra trafikflödet. Andra viktiga åtgärder handlar om det finmaskiga vägnätet som i många län behöver både breddning för förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Det handlar också om att röja siktlinjer och förbättra kurvor. Ökade medel för den här typen av åtgärder behövs i respektive regional infrastrukturplan.

Trafikverkets prioriteringar baseras på ambitionen att den framtida infrastrukturen genom innovativa lösningar ska ge förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. För att nå målet behöver de brister som identifierats åtgärdas. Våra medlemsföretag vill bidra till ökad trafiksäkerhet och ett hållbart vägtransportsystem och på så sätt lägga grunden för ett hållbart samhälle. Därför är det av största vikt att Trafikverket i sitt arbete säkrar att vägnätet lever upp till de krav som medborgare och näringsliv med rätta kan förvänta sig.

Under coronapandemin har vi sett vägarnas betydelse för att kunna föra in och ut gods och människor och vad som händer om vår mobilitet begränsas. Vägar med god standard är en viktig dimension i återhämtningsarbetet efter coronapandemin men för att nå målet om en förbättrad trafiksäkerhet och en förbättrad framkomlighet behövs ökade resurser.

Marcus Dahlsten

Vd, Transportföretagen

Tina Thorsell