2015 blev han Vänersamarbetets förste ordförande.
Tidigare i höstas avtackades Bjarne Olsson (S) efter fem år på posten. Han ser tillbaka på fem spännande år med stora utmaningar och ett ökat samförstånd mellan kommunerna kring Vänern.
– Vi behövde en nystart, säger han.
Vänersamarbetet har egentligen existerat sedan 2010, men på den tiden var det regionerna som var drivande och konceptet var inte särskilt välfungerande i sin dåvarande form, menar Bjarne Olsson som sommaren 2014 var med på en turné i Vänerlandskapen för att undersöka hur samarbetet kunde utvecklas.
– Vi ville att kommunerna, och inte regionerna, skulle vara drivande och få vara med och formulera frågorna. Vi tänkte att det här skulle bli en form av paraplyorganisation för alla de otaliga samarbetsgrupper som fanns, säger han.
Sedan 2015 ingår 13 kommuner i Vänersamarbetet. Det är bara Trollhättan av de Vänernära kommunerna som inte ingår i klubben. Att alla är med är viktigt för samarbetets legitimitet, tycker Bjarne Olsson.
– Fördelen med att bilda en ekonomisk förening är också att vi fått mera tyngd och kunnat svara på yttranden och lägga oss i debatter på ett annat sätt, som en enad part.
Trollhättan är dock en viktig spelare eftersom det är där man beräknat att det befintliga slussystemet är uttjänt senast 2030. I juni 2018 presenterade regeringen dock i sin nationella infrastrukturplan en satsning på 3,2 miljarder kronor på nya slussar i Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet.
– Utan slussar, ingen sjöfart. Det här är en fråga som vi jobbat stenhårt med och lobbat för, säger Bjarne Olsson som anser att Vänersamarbetet gott kan ta åt sig en del av äran för detta.
En annan fråga som Vänersamarbetet har varit mycket involverad i rör den nya bro som just nu håller på att byggas i Göteborg och som kommer att påverka sjöfarten på Göta älv och Vänern. Den nya Hisingsbron, som ska stå klar 2021, har lägre segelfri höjd än Älvsborgsbron vilket medför en del utmaningar, bland annat fler och tätare broöppningar.
Bjarne Olsson upplever dock att det finns ett ömsesidigt intresse från alla parter att hitta lösningar på detta problem.
– Kommunledningen i Göteborg anser att man redan har stora trafikproblem och man vill inte ha in fler lastbilar i stan. Blir det ingen sjöfart måste ju godset transporteras på annat sätt. Det här är dessutom en viktig trafiklina direkt ut i Europa.
Hösten 2018 möttes Vänersamarbetet och länsledningarna från Värmland och Västra Götaland för att diskutera vattennivån på Vänernsom hade varit låg under en längre tid. 2018 bildades därför Vänerrådet. Målet är ett stabilare vattenstånd och en tydligare tappningsstrategi.
– Vattenståndet ska variera som förr, men varken bli för lågt eller att det ska vara någon risk för översvämningar, säger Bjarne Olsson.
I Vänerrådets senaste nyhetsbrev för november 2020 konstaterar man att det försök med minskad tappning av Vänern under sommaren 2020 som Vattenfall och Länsstyrelsen Västra Götaland gjorde har varit framgångsrikt. Vänerrådet konstaterar också att minskningen av öppna strandmiljöer både är ett hot mot en biologiska mångfalden men också mot rekreationen och livskvaliteten för alla som bor och verkar i dessa områden.
Gäller detta även för Kristinehamn?
– Ja, det är bara att åka till Hult och titta. Där ser man hur växtligheten kryper allt närmare vattnet. Det är många som får problem med att vattnet är för grunt och man kan till exempel inte lägga till med sina båtar. Detta påverkar både fritidsbåtar och yrkessjöfart.
Vänersamarbetet jobbar med andra frågor också. Ett mål är bland annat att tydligare marknadsföra Vänern som ett turistmål med gemensamma logotyper och strategier. En del i detta är till exempel den drygt 60 mil långa cykelled som man håller på att iordningställa och som ska invigas officiellt under nästa år.
– På sikt ska vi även titta på andra leder, som var det är bra att vandra eller paddla kajak till exempel.
Bjarne Olsson tycker att Vänerområdet på sätt och vis har krympt under hans fem år som ordförande för Vänersamarbetet. Avståndet mellan kommunerna har minskat, men samförståndet har ökat.
– Vi har hunnit mycket mer än vi trodde för fem år sedan. Bara det här med att vi har hittat en gemensam varumärkesplattform tycker jag är ett enormt framsteg, säger han.