• idag
    22 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Årets julklapp – aldrig något jag önskar mig

Insändare
PUBLICERAD:
Årets julklapp, inte något som insändarskribenten uppskattar.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
För några dagar sedan så kunde man läsa i dagspressen att stormköket hade blivit årets julklapp. Läsarfrågan löd: Skulle du bli glad över att få ett stormkök i julklapp?

Ja.

Nej.

Jag saknade alternativet: Jag blir hellre smittad av kolera!

Jag kan inte komma på något som skulle vara mig mer främmande än att gå ut i en kall och dyster skog och sätta mig och laga mat på ett stormkök! Varför skulle man? Det är ju som att strunta i att använda tvättmaskinen och istället gå ned till floden och banka tvätten med en sten.

Med undantag av år 2000 då DVD-spelaren blev årets julklapp så har det aldrig varit något som jag har önskat mig. Det har varit bakmaskiner, wokpannor, råsaftscentrifuger och all möjlig smörja. Ett år var det hörlurar. Jag avskyr att gå omkring med en massa oväsen i öronen!

År 2006 om jag inte minns helt fel, så var ljudboken årets julklapp. Eftersom jag har gått ur lågstadiet och inte längre tilltalas av högläsning så kändes det aldrig aktuellt att önska mig någon ljudbok.

Ett år var det i och för sig upplevelser som var årets julklapp. Det hade varit trevligt att få en resa till Kapstaden eller Rio i julklapp, men jag hade säkert fått en yogalektion eller något istället.

Jag avskyr yoga lika mycket som ljudböcker och proppar i öronen! Jag skulle bli tokig av att sitta stilla som ett vedträ tillsammans med en massa fredsduvor och försöka förena min kropp med mitt sinne och bli medveten om min själsliga närvaro. Jag tror inte ens på det!

Jag blir provocerad av den där kulturen. Folk som sysslar med yoga är ofta samma människor som tror på horoskop och som köper helande stenar hos Govinda. Det är människor som sitter tillsammans i grupper och dricker potatisavkok ur näverkåsor samtidigt som de försöker att etablera en medveten närvaro i kollektivet genom att fokusera på sina andetag.

Jag blir förbannad bara jag tänker på det.

Annars så är jag bra på att sitta rakt upp och ned och inte göra någonting och försjunka i mina dagdrömmar och fantasier.

Det behöver jag inga yogalektioner för.

Jag behöver inte heller ha några fantasilösa instruktioner i form av Årets julklapp när jag ska köpa en julklapp åt min fru. Jag köper det som jag tror att hon önskar sig och sedan är det inte mer med det.

P Ferm

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.