• idag
    17 jan
    -8°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    18 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    19 jan
    -4°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

EU har sig själv att skylla

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Premiärministrarna Mateusz Morawiecki och Viktor Orbán, för Polen respektive Ungern, hotar med veto.
Foto: Czarek Sokolowski/AP
En större kris riskerar att segla upp för EU-samarbetet sedan Polen och Ungern hotat med att lägga in sina veton mot såväl EU:s nya långtidsbudget som den så kallade coronafonden som är tänkt att hjälpa medlemsländerna ur den kris som följt av pandemin.

Det som Polen och Ungern är missnöjda med är skrivningar om att utbetalningar av olika EU-stöd och bidrag skulle kunna stoppas till medlemsstater som anses urholka demokratin och rättsstatliga principer. Länderna känner sig med all rätt utpekade, då de ju länge kritiserats för utvecklingen i mer auktoritär riktning. För en genomgod svensk och europé kan dessa villkor synas för självklara, men de är icke desto mindre problematiska.

Först en rent praktisk invändning. EU har helt enkelt sig själv att skylla för att de har hamnat i den här situationen. Hade de verkligen inbillat sig att Polen och Ungern stillatigande skulle acceptera detta utan att bråka? De är i så fall mer än lovligt naivt. Och så väljer man dessutom en tidpunkt som detta, när vi kastats in i en allvarlig lågkonjunktur till följd av coronapandemin, och där de nya coronastöden skyndsamt kan behövas. Nu hotas sjösättningen av hela detta räddningspaket genom veto. Att budgeten fördröjs är inte lika allvarligt men icke desto mindre besvärande.

En annan invändning är att bestämmelserna om att följa principerna om rättsstat och lagstyre ("rule of law" på engelska) till sin natur är något av en gummiparagraf. Detta eftersom det inte finns några entydiga definitioner på vad de faktiskt innebär, vilket skulle öppna upp för godtycke vid en eventuell tillämpning. Om detta skrev juridiklektorn vid Göteborgs universitet Jakob Heidbrink på Facebook och resonemanget tål verkligen att tänkas på.

Det är lite ironiskt att reglerna om rättsstatlighet i sig inte är särskilt rättsstatliga. Vad betyder rättsstat rent konkret – för konkret behöver man vara om man skall tillämpa det rent juridiskt? Vad menas med lagstyre, och vilken plats har naturrätten i det hela? Om detta råder delade meningar och olika länder i Europa har olika rättssystem och definitioner som växt fram i enlighet med det egna landets historia och traditioner.

Det finns visserligen de som strävar efter att det skall växa fram en sorts gemensam europeisk värdegrund, där EU skulle vara en instrumentell del, men det är lättare sagt än gjort. Men det är en vanlig syn hos de som förespråkar mer överstatlighet. Men än så länge måste regler för att kunna dra in EU-stöd luta sig på betydligt mer konkreta saker om de skall vara rättssäkra. Som Heidbrink skriver så är begreppet "rättsstat" mer en ideologi än en fastställd princip, ungefär som begrepp som "frihet" och "rättvisa" som saknar större konkretion av den enkla anledningen att det inte råder full enighet om vad de betyder i praktiken.

Nu verkar ingendera sidan villig att backa i den här konflikten. Europaparlamentet säger blankt nej till omförhandling liksom många medlemsländer, inklusive Sverige. Icke desto mindre torde det bli en kompromiss som på något sätt urvattnar bestämmelserna. Och coronafonden, som i sig är mycket olyckligt konstruerad som en överstatlig skuldunion, blir kanske rent av bättre om man som lösning istället gör den till en del av ett mellanstatligt samarbete.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.