Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med vad den kallar ”en skatt på mode”. I själva verket är det en skatt på svensk tekoindustri och på svenska affärer, som sannolikt inte kommer att ha någon positiv inverkan för miljön. Nu står vårt hopp till EU att stoppa den orättvisa skatten.
Regeringen tänker införa vad den kallar ”en skatt på mode”. Uttrycket skall få oss att tro att det handlar om en skatt på lyxartiklar, men det handlar om en skatt på alla kläder. Till och med second hand-affärer kommer att innefattas. Utformningen har kritiserats från branschen och från berörda myndigheter. Tullverket har till exempel anmält att de kommer få svårt att följa upp den nya skatten på ett rättvist sätt. Kemikalieinspektionen har sagt att man inte kan se vad den gör för miljönytta.
Skatten motiveras med att den skall göra det dyrare att använda vissa skadliga ämnen som förekommer i klädtillverkning. Men skatten kommer innefatta alla kläder som tillverkas och säljs i Sverige. Det är orättvist för nära 85 procent av dessa innehåller inga av de angivna ämnena. För att få skatten nedskriven ligger det på företagen att bevisa att inga skadliga ämnen används. Men det innebär ett dyrt merarbete för företagen.
Ett exempel som tagits upp i debatten är sportklädeskedjan Stadium som räknar med ökande kostnader med 100 miljoner per år. Det trots att kedjan inte säljer några kläder som innehåller de skadliga ämnen skatten skall motverka.
Det säger sig självt att merkostnaden som skatten kommer slå hårt mot svensk tekoindustri och svensk klädhandel. Skatten införs ju i sämsta tänkbara läge. Förändrade handelsvaror hade redan börjat ta på klädesbutikernas marginaler, sedan kom Covid-19 och nu vill regeringen därtill införa en extra skatt. Redan i den statliga utredningen om skatten bedömdes att runt 700 jobb kommer att försvinna som direkt följd av att skatten införs. Risken är att samverkande faktorer nu gör att det blir betydligt fler.
Det är svårt att se varför Socialdemokraterna vill införa en så kontraproduktiv skatt just när vi går mot historisk arbetslöshet. En ledtråd är att de är beroende av samarbetet med Miljöpartiet och att Miljöpartiet i sin tur är beroende av att puffa ut signalpolitik som tillfredsställer deras väljare.
En smula ironiskt i sammanhanget är därför att flera bedömare menar att skatten kan bli kontraproduktiv rent miljömässigt. Då alla kläder beskattas minskas ju incitamenten att få bort just de skadliga kemikalier som faktiskt fortfarande används. Det kommer därför ta längre tid att bli med dessa med den nya skatten. Tack för det Miljöpartiet!
Kan ingenting rädda oss från vansinnet? Jo, kanske kan hjälpen komma uppifrån – från EU. En nationell skatt på kläder strider nämligen mot principerna för den inre marknaden. Den svenska Europaparlamentsledamoten Arba Kokalari (M) har i veckan som gått begärt att EU-kommissionen skall granska den nya svenska skatten. Problemet med skatten från ett EU-perspektiv är att unionen redan har avgifter på skadliga ämnen. Den svenska modeskatten som slår mot alla kläder blir därmed till ett omotiverat handelshinder.
Regeringen betonar ju i andra sammanhang att frihandel är viktigt för Sverige. Låt oss hoppas att regeringen lyssnar på den internationella kritiken och kastar modeskatten i papperskorgen.