Hoppa till huvudinnehållet

Svartvita berättelser om färgstarka kvinnor i Filipstad

Publicerad:
Maria Martinsson var dotter till en präst i Brattfors och arbetade i 33 år som föreståndare på ett barnhem i Majorna i Göteborg.
Maria Martinsson var dotter till en präst i Brattfors och arbetade i 33 år som föreståndare på ett barnhem i Majorna i Göteborg.

Maria från Brattfors fostrade 120 barn. Änkan Charlotta lade grunden till en tidning som firar 170 år i år.

Se där, två levnadsöden som skildras i årets nummer av tidskriften Vår stad.

Många föreningar arbetar med att förvalta det värmländska kulturarvet. En av dem är Filipstads gille, som nu är aktuell med årets utgåva av sin tidskrift Vår stad. Staden som skildras är Filipstad, men också bygden runtomkring, och det är livet förr i tiden som skildras. Det är svartvita bilder och berättelser om hus, företag och människor från en svunnen tid.

I årets Vår stad får läsarna bland annat en nostalgiresa till caféstaden Filipstad. Berättelsen börjar 1892, då det i en annons i Filipstads Tidning förkunnas att ett nytt konditori öppnat. Törnells konditori kom att leva ända fram till 1970. Då skulle byggnaden där konditoriet huserades rivas - ett sorgligt kapitel på många sätt i Filipstads historia.

Berättelsen om Törnells innehåller både företags- och föreningshistoria och många personligheter därtill.
Berättelsen om Törnells innehåller både företags- och föreningshistoria och många personligheter därtill.

Konditoriets historia fram till dess är desto smakligare: här fanns med tiden såväl konstnärliga utsmyckningar av Thor Fagerkvist som dryckesnyheten Coca-Cola. Törnells konditori var en självklar samlingspunkt både för fikasugna och för föreningslivet.

33 år för barnen

Människorna som skildras i text och bild i tidskriften ger närvarokänsla och värme till det som annars kanske blir nästan för svartvitt och för långt bort i tiden.

Allra mest känsla blir det kanske när Karin Sundelin berättar om Maria från Brattfors, som fostrade 120 barn. Maria Martinsson lämnade Värmland för att bli föreståndare på ett barnhem i Göteborg. Hon titulerades "Mor" av barnen och blev kvar i 33 år.

Charlotta Florén har en viktig roll i Filipstads historia - hon såg ju till att Filipstads Tidning överlevde. Hon blev tryckeriänka två gånger om, men drev tidningen vidare.
Charlotta Florén har en viktig roll i Filipstads historia - hon såg ju till att Filipstads Tidning överlevde. Hon blev tryckeriänka två gånger om, men drev tidningen vidare.

Ett annat levnadsöde som lyfts fram är den handlingskraftiga Charlotta Florén (1823-1897) eller Floréns änka, som hon kallades i utgivarrutan i Filipstads Tidning, som i år firar 170 år. Hon drev tidningen i hela 44 år, dels vid sidan av sina män - hon blev änka två gånger om - dels på egen hand.

37:e numret

I årets nummer ges även en rik historik från Asphyttan, Filipstads sydligaste by, där järnmalm och forsande vatten lade grundförutsättningar för utveckling. Bilderna visar hyttbacke och slussning, men också finklädda syföreningsdamer från år 1900 och en skolklass från ungefär samma tid, vid skolan som blev bygdegård.

Årets nummer av Vår stad har nummer 37, delas ut till föreningens medlemmar och kommer även att säljas till allmänheten.

Omslagsbilden föreställer slussen i Asphyttan och är en tuschlavering av Ingvar Nilsson.
Omslagsbilden föreställer slussen i Asphyttan och är en tuschlavering av Ingvar Nilsson.

Artikeltaggar

AsphyttanBrattforsFilipstadFilipstads gilleHistoriaNöje/KulturnostalgiVår stad

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.