Hoppa till huvudinnehållet

Fordonsbranschen räddade utbildning

Publicerad:
Andreas Fryklund, verkstadschef på Motor Trend i Värmland, har engagerat sig för att fordonsprogrammet på Taserudsgymnasiet ska bli kvar. Han sitter med både i programrådet och i den särskilda arbetsgruppen för MBC.
Andreas Fryklund, verkstadschef på Motor Trend i Värmland, har engagerat sig för att fordonsprogrammet på Taserudsgymnasiet ska bli kvar. Han sitter med både i programrådet och i den särskilda arbetsgruppen för MBC. Foto: Kerstin Herö

Taserudsgymnasiet i Arvika har lämnat in en ansökan om att få bli certifierat som Motorbranschcollege. Det är en del i arbetet med att säkra utbildningen och öka intresset bland ungdomar för fordons-och transportprogrammet.

I våras blev det debatt när programmet riskerade att avvecklas. Sen blev det tal om att pausa det. Men till slut ändrade kommunen sig och det blev i alla fall intagning till läsåret 2020/2021.

Mycket på grund av reaktionerna från fordonsbranschen som protesterade mot en nedläggning. De såg fordonsprogrammet som sin viktigaste bas för nyrekrytering av fordonstekniker. Programmet i Arvika har personbilsteknik som inriktning.

Har gett resultat

Fordons- och transportprogrammet fick klartecken att fortsätta ett år till, medan man utredde förutsättningarna för att behålla det i framtiden. Men ansvariga politiker och gymnasieledningen var tydliga med att man då förväntade sig att branschen utökade sitt engagemang kring utveckling och marknadsföring av utbildningen.

I dag, några månader senare, tycker Andreas Fryklund, verkstadschef för företaget Motor Trend i Värmland och Anna-Pia Backlund, biträdande rektor på Taserudsgymnasiet, med ansvar för fordonsprogrammet, att vårens diskussion har gett resultat.

– Vi har fått ett tajtare samarbete, helt klart. Som det är i dag står vi bakom det på ett annat vis. Vi har haft tät dialog med skolan under våren och sommaren. Alla har idéer om vad man kan göra. Det finns ett stort intresse från branschen att programmet ska vara kvar. Det har också att göra med hur det ser ut i branschen, att det är svårt att rekrytera kompetent personal, säger Andreas Fryklund.

Mer idéer

Anna-Pia Backlund är inne på samma linje.

– Dels är det större uppslutning på programråd och möten, mer idéer och mer engagemang.

Nyligen beslutade kommunstyrelsens utskott för Lärande och stöd att fordonsprogrammet ska bli kvar. Ett besked som Andreas Fryklund ser som oerhört positivt för branschen.

– Det vi påbörjat måste hålla i sig nu, dialogen med skolan, att underlätta för APL-platser och stötta skolan om vi kan hjälpa till med viss utrustning. Det är mycket ekonomi i det, det är mycket dyr utrustning. Men det hänger på skolan också, det är ett ständigt pågående samarbete.

Renovering

Blickar han framåt ser han flera saker som är gynnsamma för fordonsprogrammet. Dit hör bland annat den planerade renoveringen av Taserudsgymnasiet och att skolan ansökt om att få certifiera sig som Motorbranschcollege.

– Man får en kvalitetsstämpel som man kan använda när man marknadsför utbildningen.

Andreas Fryklund konstaterar att teknikutvecklingen i fordonsbranschen har gått i rasande fart.
Andreas Fryklund konstaterar att teknikutvecklingen i fordonsbranschen har gått i rasande fart.

Andreas Fryklund konstaterar att fordonsbranschen genomgått stora förändringar.

–Teknikutvecklingen i fordon har gått i rasande fart, med avancerade elektronik- och säkerhetssystem.

Det ställer i sin tur stora krav på utbildning, lokaler, maskiner och annan utrustning.

– Det måste spegla verkligheten, det måste se ut på programmet som det gör på en modern verkstad.

Renoverade lokaler, moderna bilar att öva på och marknadsföring – för att ge en rättvisande bild av hur det är att vara fordonstekniker i dag – tror han skulle bidra till ökat intresse för utbildningen.

– Lecab har redan en bil på plats som man kan använda i undervisningen. Och jag har pratat med min generalagent om att skolan ska kunna få låna en modern hybridbil, säger Andreas Fryklund.

Varför ska man utbilda sig till fordonstekniker?

– Jag gjorde det själv, för jag tyckte det var roligt. Man drivs väl av ett intresse. Och i dag när du kommer ut finns det flera olika steg som fordonstekniker. Om du har grundutbildningen kan du kliva på fortbildningar om du vill och lönerna följer med om du utbildar dig.

– Normalt är det lätt att få jobb. Som det är nu har det varit en liten avmattning på grund av corona. Men det är brist på fordonstekniker.

Taserudsgymnasiet lämnade in ansökan till Motorbranschcollege nu i höst.

– Jag hoppas det ska gå vägen för oss, vi har förutsättningarna tycker jag. Men vi är bara i uppstarten än. Mycket handlar om att ha ett bra samarbete med branschen och det har vi. Och vi har bra undervisning och vi har bra utrustning, säger Anna-Pia Backlund.

I de framtida planerna ligger också att satsa mer på marknadsföring av programmet, skolan och fordonsbranschen tillsammans, genom att arrangera branschdagar och studiebesök och visa hur en modern fordonstekniker jobbar i dag. Men sånt är satt på paus under coronapandemin.

Fler har stannat

Anna-Pia Backlund tycker ändå att man haft ett bra söktryck till fordonsprogrammet.

Det problem som togs upp när diskussionerna pågick i våras, om man skulle behålla programmet eller inte, var att så pass många elever gick vidare till skolor i andra kommuner i årskurs 2 för att man ville gå en annan inriktning än vad som finns i Arvika. Vilket gjorde att programmet i Arvika blev jämförelsevis dyrt.

– Men vi har fler elever kvar i årskurs 2 i år, säger hon.

Artikeltaggar

ArvikaSkola och utbildningTaserudsgymnasietTransportföretagen

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.