Reglerna tar ingen hänsyn till fordonets storlek eller användningsområde. Detta innebär till exempel att en familj som är i behov av en större bil straffas för just detta, skriver Sven-Olof Gudmundsson.
Regeringen och dess samarbetspartier har aviserat att man vill skruva åt bonus malus-systemet, som infördes 2018, ytterligare. Detta är en mycket riskabel väg att gå som kommer att slå hårt mot många som är beroende av bilen i vårt avlånga land. Samtidigt är miljönyttan svår att ens påvisa.
Grundtanken med bonus malus-systemet kan tyckas god. De fordon som släpper ut mer koldioxid ges en extra skatt i form av malus och de som släpper ut mindre får en skattereduktion, en bonus. Men tyvärr tenderar systemet att slå helt fel i praktiken och det är dessutom överfinansierat.
Reglerna tar ingen hänsyn till fordonets storlek eller användningsområde. Detta innebär till exempel att en familj som är i behov av en större bil straffas för just detta. Skatten blir automatiskt högre då större fordon tenderar att släppa ut mer. En minibuss berörs till exempel av samma bonus malus-regler som en liten personbil, och ingen hänsyn tas till att minibussen kan transportera betydligt fler personer och därför är effektivare räknat per person.
Så skriver du en debattartikelPå samma sätt drabbas företagens transportbilar vars storlek styrs efter verksamheten. Systemet ger inga incitament att välja effektivare. Dessutom har Riksrevisionen visat att systemet gynnar storstadsregionerna, då ungefär 80 procent av alla stödpengar går dit. Det blir en straffskatt på enskilda personers och företags transportbehov, särskilt i glesbygd.
I budgeten har nu regeringen aviserat att styrningen ska bli ännu strängare. Redan i dag är bonus malus-systemet överfinansierat och med de nya förslaget ökar beskattningen ytterligare. Bilismens fungerar med andra ord som en kassako för staten.
Om bonus malus-systemet leder till minskade utsläpp är svårt att säga i dagsläget. En kontroll som genomfördes av Energimyndigheten, i samarbete med sex andra myndigheter, konstaterades att det ännu inte går att utläsa någon positiv effekt på utsläppen av bonus malus-systemet . Visserligen har systemet varit på plats kort tid, men bara misstanken om att det inte har någon effekt på utsläppen borde få politikerna att utvärdera systemet. Styrmedel måste uppfattas om rimliga och ha avsedd effekt.
Utsläppen av koldioxid från personbilar var 21 procent lägre år 2018 jämfört med 1990 enligt Naturvårdsverket. Samtidigt betalar bilismen de kostnader som man ger upphov till med råge, detta enligt bland annat en undersökning från den statliga forskningsmyndigheten VTI. Att i det läget ytterligare beskatta de hårt arbetande hushåll som är beroende av bilen är inte rätt väg att gå. Bonus malus-systemet måste göras om i grunden om det ska uppfattas som legitimt och fylla sin tänkta funktion. Allt annat innebär att man försämrar möjligheterna för mobilitet runtom i Sverige, vilket försvårar för människor att bosätta sig och leva där det passar dem bäst.
Sven-Olof Gudmundsson
Sannarps Bensin & Butik AB (Circle K)