• idag
    17 jan
    -8°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    18 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    19 jan
    -4°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Göthe: Fler värnpliktiga måste till

Signerat
PUBLICERAD:
Det är allvar nu, det brådskar att stärka vårt försvar när hotbilden blivit så mycket värre i närområdet. Till det skall läggas att vi behöver fler värnpliktiga och ett cyber- och rymdförsvar, skriver Kjell Göthe.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Det brådskar att stärka totalförsvaret. Vi hade behövt våra brigader, vårt flygvapen och vår marin i uppgraderat skick i dagens turbulenta värld, där ju hotbilden dessutom blivit så mycket värre, skriver Kjell Göthe.

Det är bra att A 9 återuppstår som Bergslagens artilleriregemente med ansvar för två till tre artilleribataljoner. Den och flera andra militära satsningar krävs omgående och det är viktigt just nu att prioritera armén. För Kristinehamn kan det förhoppningsvis dessutom innebära en positiv utveckling.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hade två övergripande budskap när han presenterade försvarsbeslutet 2021-25. Ett var att försvaret skall synas i hela landet. Det är förstås avgörande för att kunna förankra det nya totalförsvaret i folkdjupet. Det andra var riktat till framtidens politiker: rusta inte ned igen. Det vill säga, gör inte om misstaget en gång till. För det räcker med den bantning som genomförts av tidigare statsministrar (S), senast Göran Persson, och som fullföljdes av Fredrik Reinfeldt (M) under alliansåren. Anders Björck var däremot ett gott föredöme som försvarsminister åren 1991-94 i regeringen Carl Bildt (M). Försvarsanslaget nådde då 2,44 procent av BNP och beredskapen var fullgod. Idag är siffran 0,9 procent, vilket är ynkligt lite.

Det kan låta välgörande att höra Hultqvist verbalt, men försvarsbeslutet är tyvärr underfinansierat och saknar långsiktiga garantier. Detta har ordföranden i försvarsutskottet Pål Jonson (M) på Värmlandsbänken i riksdagen uppmärksammat och varnat för, vilket är en framsynt markering.

Betänk samtidigt vilket miljardslöseri med skattepengar vi upplevt! En fungerande organisation såldes ut till vrakpris – kaserner, övningsområden, hamnar, förrådsbyggnader med mera. Nu skall samma försvar återuppbyggas igen och dessutom vässas med den senaste högteknologin för det är ett måste. Sverige behöver också många fler värnpliktiga och höjda löner för de fast anställda soldaterna så att de stannar i yrket.

De politiker som tidigare drev igenom beslutet att skrota försvaret borde skämmas! De skulle ha lyssnat till normala medborgare, som du och jag, som protesterade kraftfullt. För vi visste att det givetvis är fullkomligt idiotiskt att säga upp sin brandförsäkring med motiveringen att det inte har brunnit hemma på ett antal år. Nu 2020 är det allvar. Det brådskar att stärka totalförsvaret. Vi hade behövt våra brigader, vårt flygvapen och vår marin i uppgraderat skick i dagens turbulenta värld, där ju hotbilden dessutom blivit så mycket värre.

Civilförsvaret skrotades helt och med det våra beredskapslager, som måste återupprättas genast. Det psykologiska försvaret gick samma väg och skall väckas till liv igen, vilket tar tid. I vår tid hade vi sannerligen behövt det mer än någonsin med alla fejkade nyheter som dyker upp både här och där. Till det skall läggas att ett cyber- och rymdförsvar måste till för att till exempel försvara GPS-navigering via satellit och nätattacker. Försvarsindustrin Saab tar nu dessbättre krafttag på den vägen.

Fler värnpliktiga behövs – också för att i en kris hjälpa till i civilsamhället. Inte minst, vi skulle behöva fostra de unga att i solidaritet med de äldre ta ansvar för vårt land. Den äldre generationen besitter ju stor erfarenhet, den yngre kan tillföra inte minst datakunskap på hög nivå – och entusiasm finns hos båda. Tillsammans kan de bli ett drömlag!

Kjell Göthe

Politisk krönikör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.