Nämndemännen kräver rimliga arbetsvillkor

Debatt
PUBLICERAD:
NRF kräver en långsiktig och substantiell satsning på de enskilda nämndemännen och dess ledningsorganisation. Utan en sådan satsning är det sannolikt att nämndemannasystemet får svårare att rekrytera och bibehålla lämpliga kandidater, skriver Stefan Blomquist.
Foto: NRF
Det naturliga för alla aktörers gemensamma intressen, vore att stärka nämndemännens ställning i rättskedjan och därmed på ett tydligare sätt lyfta fram de eftersatta nämndemannafrågorna, skriver Stefan Blomquist.

Landets nämndemän anser att arbetsvillkoren är orimliga och oskäliga. Inför regeringens tilläggsbudget för 2021 måste dessa allvarliga brister åtgärdas. Nämndemännen kräver högre anslag i kommande års budget. ”Nämndemännens verksamhet har under en lång följd av år varit underfinansierad och Nämndemännens Riksförbunds (NRF) anslagsäskande för år 2021 måste tas på allvar”.

Nämndemännens Riksförbund (NRF) har tidigare med stor tydlighet framfört att hela rättskedjan måste analyseras och beaktas för att åstadkomma ett rättssystem som hänger ihop i alla dess delar. Ingen länk i rättskedjan kan vara ”svag”, eftersom detta skapar obalanser och i slutändan ett mindre effektivt rättssystem. En väl balanserad rättskedja måste vara målet för landets beslutsfattare.

I den rättspolitiska debatten kan vi dagligen i media läsa om omfattande satsningar på polismyndigheten. Vidare hävdar riksåklagaren i media, att ”försvarsadvokatskostnaderna kostar mer än hela åklagarmyndigheten”. Dessutom rapporteras det om överfulla fängelser och häkten inom kriminalvårdens ansvarsområde.

Sveriges cirka 9 000 nämndemän representerar allmänheten i landets domstolar. Detta offentliga förtroendeuppdrag utförs dagligen med stort engagemang och stolthet. Nämndemannasystemet är ett starkt bidrag till landets oberoende domstolar. Enligt den senaste rapporten från Brottsförebyggande Rådet (Brå) synes det som att det svenska folkets förtroende för domstolarna ökar. Rättssystemets väl fungerande nämndemannasystem i domstolarna är sannolikt en bidragande orsak härtill.

NRF:s krav på förbättrade arbetsvillkor, uppvärderad status, högre arvoden och ersättningar, bemöts stundtals okunnigt och fördomsfullt. NRF kräver en långsiktig och substantiell satsning på de enskilda nämndemännen och dess ledningsorganisation. Utan en sådan satsning är det sannolikt att nämndemannasystemet får svårare att rekrytera och bibehålla lämpliga kandidater som är förtroendevalda att representera allmänheten i domstolarna. NRF kräver vidare att utbildningen förbättras och att åtgärder för att bemöta och motverka hot, hat och våld vidtages. Vidare anser NRF att det är av största vikt att arvodena – som inte höjts på 13 år – omedelbart höjs till 1 000 kronor per dags tjänstgöring och att ersättningsbestämmelserna i övrigt överses och moderniseras.

Avslutningsvis anser NRF att anslaget för ledning, administration och organisation av nämndemannasystemet kraftigt höjs för att kunna vara en professionell aktör i rättssystemet. Det naturliga för alla aktörers gemensamma intressen, vore att stärka nämndemännens ställning i rättskedjan och därmed på ett tydligare sätt lyfta fram de eftersatta nämndemannafrågorna.

Med ovanstående som grund kräver Nämndemännens Riksförbund att anslagen till nämndemännen kraftigt höjs i budgeten för 2021. Nämndemannaverksamheten har under ett stort antal år varit kraftigt underfinansierat. Regeringen måste ta NRF:s krav på allvar.

Stefan Blomquist

Förbundsordförande, Nämndemännens Riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.