Ett effektivare Arlanda är nyckeln för att knyta samman hela landet

Debatt
PUBLICERAD:
Nu behöver satsningar göras för att rusta Arlanda för att klara det kommande kapacitetsbehovet. Därför föreslår vi att nästa steg måste vara att satsa på att stärka Arlanda och göra flygplatsen till ett starkare nav för inrikesflyget, skriver Daniella Waldfogel och Carl Bergkvist.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Om Bromma stängs utan att Arlanda byggts ut riskeras en trafikinfarkt om några år, när flyget återhämtat sig efter pandemin och elflyget börjar ta marknadsandelar, skriver Daniella Waldfogel och Carl Bergkvist.

Runt om världen tävlar flygplanstillverkare om att bli först med ett certifierat elflygplan för passagerartrafik. Redan nu flyger enklare elflygplan, men när elflygen på allvar gör entré kommer vårt sätt att resa att förändras för alltid.

Förändringen kommer att börja med inrikesresandet där betydligt fler plan med en lägre passagerarkapacitet kommer bli en central faktor för att koppla ihop landet. För det krävs flygplatskapacitet då mindre plan medför fler starter och landningar.

Elflygplan kommer sannolikt att finnas på inrikesmarknaden mot slutet av 2020-talet. Om Bromma stängs utan att Arlanda byggts ut riskeras en trafikinfarkt om några år, när flyget återhämtat sig efter pandemin och elflyget börjar ta marknadsandelar. En oordnad avveckling av Bromma skulle försämra den samlade flygkapaciteten, sänka förutsättningarna för inrikes resande och i förlängningen underminera konkurrenskraften i så väl Stockholm som i landet som helhet. En förtida avveckling skulle också bli ett hinder mot den gröna omställningen.

På sikt är det dock nödvändigt att Brommas kapacitet flyttas till Arlanda, men för att det ska gå måste Arlanda bli lika tillgängligt som Bromma är i dag. En uppenbar fördel med en sådan satsning är att hela landet samtidigt får en tydligare och snabbare koppling till de flyglinjer som går från Arlanda till viktiga och mer långväga destinationer i vår omvärld. Marken där Bromma flygplats skulle samtidigt kunna nyttjas för bostäder. Men det får inte ske på bekostnad av övriga landet.

Nu behöver satsningar göras för att rusta Arlanda för att klara det kommande kapacitetsbehovet. Därför föreslår vi att nästa steg måste vara att satsa på att stärka Arlanda och göra flygplatsen till ett starkare nav för inrikesflyget. Inom ramen för det krävs minst en ny rullbana för att klara elflygets kapacitetsbehov.

Utöver satsningarna på Arlanda krävs naturligtvis en stor förbättring av förutsättningarna att resa snabbt och med låga utsläpp från och till flygplatsen. I det sammanhanget anser vi att det vore värdefullt att se över möjligheterna att friköpa Arlandabanan och pressa priserna för resenärerna samtidigt som man satsar ytterligare på att förstärka infrastruktur för busstrafik till och från flygplatsen.

Genom ett sådant grepp förstärker hela landets internationella tillgänglighet samtidigt som det skapas gynnsamma förutsättningar för ett elektrifierat och grönare inrikesflyg som förbättrar möjligheterna att resa till och från huvudstadsregionen.

Detta är helt grundläggande behov för att kunna överföra Brommas trafik och den viktiga funktionen som flygplatsen i dag bistår hela landet med. Därför krävs en ordentlig satsning på att göra Arlanda till hela landets flygnav. Dessförinnan går det inte att avveckla Bromma.

Daniella Waldfogel

Näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare

Carl Bergkvist

Näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.