Rottneros bruk ingår i ett forskningsprojekt som ska hitta sätt att utvinna värdefulla produkter ur avloppsvattnet.
– Vi ser inte massa bara som massa, säger Nils Hauri, direktör för innovation och strategiska projekt inom Rottneros AB.
Multibio heter projektet som finansieras av bland andra innovationsmyndigheten Vinnova. Syftet är att omvandla organiska föroreningar i ett pappers- och massabruks avloppsvatten till nya produkter, bland annat klimatvänlig vätgas.
Projektledare är Sudhanshu Pawar, forskare på Rise (Research Institutes of Sweden) i Lund. Han är väl insatt i mikroorganismernas värld. Värmländska industriklustret Paper province skriver i ett pressmeddelande: "En mikrob han studerat under många år har förmågan att bryta ner hemicellulosa och i processen bildas biovätgas ... Syftet med projektet Multibio är att tre miljövänliga produkter ska produceras i samma process. Förutom biovätgasen även bioplast och en fiskfoderingrediens. Tre produkter som kan bidra till en hållbar framtid, kommersialiseras och stärka brukens ekonomi."
En deltagare i projektet är Rottneros buk. Det var inte svårt att få med dem på tåget. Forskningen det handlar om ligger helt i linje med brukets ambition att bli fossilfritt och att jobba långsiktigt med hållbarhetsfrågan. Bruket producerar redan i dag biogas genom att omvandla orenheter i avloppsvattnet till gas, som Fryksdalsbygden rapporterat tidigare.
Mångmiljoninvestering vid Rottneros bruk– Det känns helt rätt, säger Nils Hauri på Rottneros bruk.
– Det är inte hållbart att bara se avloppsvattnet som avfall med lågt eller inget värde. Det är inte vägen framåt. Vi ser det som råvara i stället för avfall.
Ska bli bioplast
Rottneros bruk är framför allt inkopplat i den delen av forskningen som handlar om att utvinna råvara till bioplast. Det är där bruket ser störst potential för egen del.
Forskningen har nu gått från labb-stadiet till pilotskala. Om resultaten leder till att man faktiskt kan börja producera bioplast av mikroorganismerna är Rottneros intresserade av att vara med och driva på den utvecklingen. Kanske blir bioplasten kommersiellt intressant, en produkt bruket kan producera och tjäna pengar på.
– Någon gång i framtiden kanske vi har produktionsenhet för bioplast här i Rottneros. Men jag vill betona att det här handlar om forskning än så länge, det är långt kvar, säger Nils Hauri.
Övriga deltagare i projektet är Paper province, Billerud Korsnäs Gruvöns bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Drinor, Fortum waste solution, Gårdsfisk, Karlstads universitet, Lunds universitet, Promiko och Sveriges lantbruksuniversitet.