Hos våldsbejakande islamister går avsky mot judar att spåra bakåt till Profetens tid och inom högerextrema och nazistiska miljöer utgör antisemitismen själva fundamentet för deras verksamhet, skriver Lars Stiernelöf och Peter Sundin.
”Över en natt förändrades normerna och den hårdföra och våldsamma antisemitismen blev rumsren och accepterad. På så sätt är Kristallnatten viktigare än alla andra minnesdagar. Viktigare än Förintelsens minnesdag, viktigast av allt. För då, den där natten till 10 november 1938, var det ännu inte för sent. Men världen var tyst.”
Citatet är Christina Gamstorps, chef för Judiska museet, och avser natten mellan den 9-10 november 1938 då ett stort antal attacker mot judar och den judiska kulturen genomfördes i Tyskland. Pogromerna kom efter flera års antisemitisk propaganda som starkt påverkade synen på den judiska minoriteten. Många såg vad som höll på att hända men få reagerade.
I dagens Europa där populism och nationalism vinner terräng har judar som syndabock åter blivit en del av den politiska retoriken. Än en gång förskjuts normen för vad som går att säga.
Så skriver du en debattartikelGenom hela historien har det judiska folket fördrivits och dödats. Judehat går att spåra till antikens Grekland, där den egyptiske prästen Manethos spred myter om det judiska folkets orenhet och sin benägenhet att ”äta egyptiska gudar”. Under historien har sedan judar kommit att beskyllas för Gudsmord, pesten, ocker och från slutet av artonhundratalet fram till idag, ambitionen att ta över världen.
”Aldrig mer”, ”låt inte historien upprepa sig”, ”...om detta må ni berätta..." Uttalandena har varit många, tydliga och kraftfulla men vi verkar inte lära av historien. De senaste åren har vi sett blodiga attacker mot synagogor och andra judiska mål i Europa. Även i Sverige ökar hatbrotten riktade mot judar och judisk kultur.
Coronapandemin har kraftigt ökat antalet konspirationsteorier. Temat varierar men om vi skrapar på ytan finner vi snart att många tar avstamp i gamla antisemitiska föreställningar om hemlig makt och världsherravälde. Den så kallade QAnon-teorin – att en hemlig sammanslutning styr USA – är bara en i raden.
Det som skiljer ut antisemitismen och att den inte enkelt kan kategoriseras in under övrig rasism är spännvidden hos dess tillskyndare. Gemensamt för miljöerna inom våldsbejakande extremism är att de har judehat på sin agenda. Vänsterautonoma kretsar rättfärdigar hatet med politiken Israel bedriver i Mellanöstern. Hos våldsbejakande islamister går avsky mot judar att spåra bakåt till Profetens tid och inom högerextrema och nazistiska miljöer utgör antisemitismen själva fundamentet för deras verksamhet.
För några veckor sedan avslöjades att skolledaren Hamid Zafar under pseudonym skrivit grova kränkningar mot judar på sociala medier. I samband med Jom Kippur, Försoningsdagen, spred nazister djupt antisemitisk propaganda i en rad städer, däribland Karlstad. Samma vecka vandaliserades minnesskylten över de judinnor som kom till Karlstad efter att ha räddats undan Förintelsen. Händelsen föranledde en av aktivisterna inom nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) i länet att göra tummen upp på sin Instagramsida. Under Kristallnatten i fjol genomförde nazister kopplade till NMR en gravskändning i danska Randers. Detta är bara några exempel från senaste tidens nyhetsrapportering.
Om antisemitismen ska kunna bromsas upp måste vi alla ta vårt ansvar och reagera mot de lögner som fortfarande sprids. På nätet, i nyhetsmedia och via konspirationsteorier. Utan lögnen kan inte antisemitismen slå rot – det är ett ansvar vi alla måste bära.
Lars Stiernelöf
Samordnare mot våldsbejakande extremism, Agera Värmland
Peter Sundin
Handläggare våldbejakande extremism, Agera Värmland