Vänern – ett jättestort badkar med litet utlopp

För 20 år sedan svämmade Vänern över sina bräddar. Men sedan dess har Karlstadsfiskaren Måns Bagge märkt av att sjön hållits lägre.

– Vi får aldrig högvatten som man fick förr.

Att hantera Vänern i ett varmare klimat är en svår balansgång.

Den enorma sjön har ett litet utlopp, genom en skredkänslig älv, som mynnar ut i hav som bara stiger.

Hösten 2000 började Vänern svälla av allt regnvatten. Det regnade dubbelt så mycket som normalt i stora delar av sjöns tillrinningsområde. Till slut tog länsstyrelsen i Västra Götaland över ansvaret för tappningen och tömde sjön mer än vattendomen tillåter. Den gången fungerade det.

En SMHI-rapport från 2018 handlar om hur Sveriges fyra största sjöar påverkas av klimatförändringarna. Av Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren är Vänern den sjö som påverkas mest det här århundradet, enligt SMHI. På längre sikt drabbas troligen Mälaren hårdast.

– En sådan situation som var 2000 kommer att bli vanligare. Så det är ju egentligen en föraning om det som kommer framöver, säger Anna Eklund, som är hydrolog på SMHI och en av dem som tog fram rapporten.

Samtidigt drar redan nu många intressen åt olika håll när det gäller Vänerns vattenstånd.

Jordbruket vill hålla åkrarna torra och inte ha för höga nivåer. Sjöfarten vill köra med full last och därmed inte ha för låga. Vattenkraftsföretagen vill få ut så mycket el som möjligt. Hus ska helst inte svämmas över – men nya byggs på platser som hotas av översvämning. Låga nivåer får stränderna att växa igen och ger problem för naturen, fisket, turismen och friluftslivet.

För att minska risken för nya översvämningar har Vänern hållits runt ett par decimeter lägre än tidigare sedan 2008. Det gör att stränderna växer igen ännu mer och sjön förlorar sin havskaraktär.

Övergående förändring

Karlstadsfiskaren Måns Bagge böjer sig ner och pekar mot tredje randen på en ventil på sin röda sjöbod, som ligger vid en av Klarälvens mynningar ut i Vänern. Så högt gick vattnet när Vänern svämmade över år 2000 och 2001.

– Jag hade byggt en vall här då runt om och satt i pumpar, säger han.

Men i januari började det blåsa och då rann vattnet över vallarna.

– Och sedan frös det ju naturligtvis.

När det började smälta fick han försiktigt hacka loss isen inne i sjöboden och bära ut den.

Måns Bagge har fiskat på Vänern sedan början av 1970-talet, mest med nät och bottengarn. Han märker att vattnet blivit näringsfattigare och att stränderna börjat växa igen när vattennivån hållits lägre. Men översvämningen för 20 år sedan förändrade sjön – ett tag.

Svårknäckt nöt

Vänerrådet bildades 2018 för att hitta ett sätt att tappa Vänern som tar hänsyn både till samhälle och natur.

Deltar i rådet gör bland annat kommuner runt sjön och längs Göta älv, olika myndigheter, länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland, Region Värmland och Västra Götalandsregionen och organisationer som LRF och Sportfiskarna.

Rådets uppgift blir än svårare av ett förändrat klimat som gör att havet stiger och risken för både väldigt höga och låga nivåer i Vänern ökar. Håkan Alexandersson på länsstyrelsen i Västra Götaland är med i Vänerrådet och är en av dem som jobbar med frågan.

– I framtiden är det mer vatten som ska ut ur Vänern och Göta älv mot havet, som kommer få svårare att ta emot, eftersom havet kommer att stiga. Vi ser framför oss perioder när det regnar mer och Vänern måste tömmas och så har man då perioder med lågtryck och stormvindar ifrån väster som gör att det dels har havet stigit och sedan kanske vi får vågeffekter och då är vi ju stuck in the middle där. Hur får man ut vattnet? Så det är ju den stora nöten att knäcka.

Hur knäcker man den då?

– Steg nummer ett är det som vår landshövding Anders Danielsson säger, att det här måste vi lösa tillsammans.

Några färdiga lösningar finns inte i dag.

– Det har vi inte ännu, utan vi har egentligen bara målat upp alla problem.

Vänern har bara ett utlopp – genom Göta älv med sina skredkänsliga stränder. Vid älvens slut finns storstaden Göteborg som behöver dricksvatten från älven. Om Vänerns vattenstånd är lågt och lite vatten tappas ökar risken för att salt havsvatten når dricksvattenintagen för Sveriges näst största stad så att de måste stängas. Det finns reservintag, men de räcker inte hur länge som helst. Risken för torka på somrarna ökar i ett varmare klimat.

Den globala uppvärmningen gör också att havsnivåerna stiger när isar på Grönland och Antarktis smälter. Det påverkar Vänern. Är havsnivån hög går sjön inte att tappa hur mycket som helst, utan att riskera översvämningar nedströms – även om Vänern också kan svämma över.

– Det är många olika problem som har samlats på ett ställe, för de är beroende av varandra. Det är en svår situation, svårt att jämka de här olika intressena och de påverkas på flera olika sätt av klimatförändringar, säger Anna Eklund, hydrolog på SMHI.

Haven stiger snabbare

Världens isar smälter allt fortare, enligt Markku Rummukainen, professor vid centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och Sveriges representant i FN:s klimatpanel, IPCC.

– Det har blivit snabbare ryck i isavsmältningen. Till exempel försvann en miljon ton av Grönlandsisen varje minut under 2019, vilket är en fördubbling jämfört med perioden mellan 2003 och 2016.

IPCC bedömer att haven stiger mellan 26 och 77 centimeter fram till år 2100 om jordens medeltemperatur stiger med högst 1,5 grader. Med dagens klimatlöften är världen på väg mot en höjning på runt tre grader. Ju högre temperatur, desto mer kommer isarna att smälta och haven att stiga.

Som ett tankeexperiment, för att förstå vilka ofattbara mängder vatten som världens isar innehåller, så skulle världshaven stiga med mellan sex och sju meter om all is på Grönland smälte och med runt 50 meter om Antarktis blev isfritt. Bergsglaciärer skulle ge ytterligare knappt en halv meter.

– Men det finns inget scenario i dagsläget, inte ens de värsta scenarierna som IPCC har, där alla isarna smälter. Det värsta scenariot när vi tittar på ett par hundra års sikt är en havsnivåhöjning på någonstans mellan fem och tio meter, vilket förstås vore illa nog.

Enligt Markku Rummukainen är vissa isar nära, eller har möjligen redan passerat, punkten där de smälter oåterkalleligt.

– Bara det kan ge ett par meters havsnivåhöjning på sikt.

Det enda sättet att på sikt få stopp på havsnivåhöjningen är att så snabbt som möjligt få ner mänsklighetens utsläpp av växthusgaser till netto noll, enligt Markku Rummukainen. Då kommer höjningen att avstanna, med en viss fördröjning.

Vänern kontra Göteborg

I framtiden kan vi hamna i ett läge där både Vänerkommunerna och Göteborg riskerar översvämning eller att Vänern är jättelåg, men ändå skulle behöva tömmas för att havets saltvatten når dricksvattenintagen i Göteborg.

Vem bestämmer vad som är viktigast då?

– Precis där är vi! Vem kan bestämma att nu översvämmar vi Karlstad till förmån för Göteborg? frågar Håkan Alexandersson retoriskt.

– Förhoppningen är att när vi har kommit så långt i tiden så har alla parter en samlad strategi kring att om det scenariot uppstår så gör vi först si och sen så och den måste bygga på överenskommelser.

Men det finns inte i dag?

– Nej, det gör det inte, och som ordningen är i dag så är det faktiskt landshövdingen och länsstyrelsen som kan ta över ansvaret.

Och det är landshövdingen och länsstyrelsen i Västra Götaland då?

– Ja. Strikt så kan det landa där.

Oväntade fångster

För fiskaren Måns Bagge fick översvämningen effekter direkt. Förutom att han hade en skridskobana i sin sjöbod och behövde sjöstövlar för att ta sig fram fick han också andra fångster i näten än vanligt.

– I näten blev det väldigt mycket skräp under översvämningen. Porsris framför allt och småtallar.

Men det är inget du brukar få i näten i vanliga fall?

– Nej, och speciellt inte där det hände och det var långt, långt ut i sjön. Jag fick en tall långt utanför Hönan och den var två meter hög! säger han med ett skratt.

Vattnet drog med sig näringsämnen ut i sjön och ett par år efter översvämningen märkte Måns Bagge det på sina fångster.

– När översvämningen hade dragit sig tillbaka då steg ju fångsterna i en två tre år, sedan var det slut med den näringen.

Nu menar han att vattnet är för näringsfattigt och att det går ut över fångsterna.

Hänger ihop

Regionrådet Stina Höök (M) är Region Värmlands representant i Vänerrådet och menar att Vänern och alla frågor som hänger ihop med sjön är viktiga för regionens utveckling – i allt från infrastruktur till turism.

– Alla älvar och sjöar runt om i hela Värmland hänger ju ihop med denna sjö och därmed också då alla frågor som är kopplade till det, med människor som ska bo och leva.

Är Vänerrådet ett forum som klarar att lösa de här frågorna eller behöver de lyftas till en högre nivå?

– Bara att det har bildats, och alla organisationer som ingår i det, gör det möjligt att ändå lyfta alla frågorna. Att man samlas och börjar prata om tror jag också är väldigt, väldigt viktigt.

Hon ser också Vänern som en tillgång.

– Det är fantastiskt att vi har EU:s största innanhav och det är också en möjlighet att nyttja ännu mer, tänker jag.

Miljardnota för skredsäkring

Vänerns enda utlopp, Göta älv, är känsligt för skred. Att skredsäkra älven skulle kosta mellan fyra och fem miljarder kronor, enligt SMHI. Att rusta älven för att klara en tappning på 1 500 kubikmeter per sekund, knappt 500 kubikmeter över dagens maxnivå, skulle gå loss på runt en miljard.

Men översvämningar kostar också pengar. En nivå som sjön väntas nå vart hundrade år kostar mellan 100 och 240 miljoner. Oturlig blåst kan höja notan med 120 miljoner till.

Vilken del av samhällets plånbok som ska stå för pengarna är föremål för debatt.

Enligt regionrådet Stina Höök driver regionen på för att staten ska göra nödvändiga investeringar, exempelvis i nya slussar i Trollhättan, eftersom de gamla börjar bli uttjänta.

– Vi önskar att mer av godstransporter skulle kunna gå på Vänern för att avlasta väg och järnväg, säger hon.

I Göteborg diskuteras ett översvämningsskydd mot havet, men notan klarar staden förmodligen inte själv, enligt Håkan Alexandersson på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Växer igen

Under sina närmare 50 år på Vänern har Måns Bagge märkt att stränderna växer igen mer och mer.

– Jag har varit och badat vid Arnön och där ligger det ett stort område med skär söder om Arnön och där ser det väldigt annorlunda ut nu mot vad det gjorde förr.

Nu huggs visserligen en del av slyn ner för att få bukt med igenväxningen.

– Men det är ju som alltid med sly, det är ett evighetsjobb, man måste göra om det efter två–tre år, för då har det växt upp på nytt.

Att sjön hålls på en lägre nivå lär förvärra igenväxningen.

– Vi får aldrig högvatten som man fick förr utan de har blivit för duktiga på att ta tillvara varenda vattendroppe, säger han.

Men för 20 år sedan rensades många skär ordentligt.

– Då blev det ordentligt rensat. Man såg stora dungar med porsris och småtallar och grejer långt ute på sjön, som stod fastfrusna i isflak!

Ett första steg för Vänerrådet är, enligt Håkan Alexandersson, att försöka låta Vänerns vattenstånd variera lite mer över året inför att regleringen av sjön ska omförhandlas om ett tiotal år.

Måste lösas

Stina Höök har en lång politisk erfarenhet, men menar att frågan om Vänern är mer komplex än många andra.

– Det är så ofantligt mycket vatten redan från början och och påverkar så stort område, så det får man nog säga.

Kommer Vänerrådet att kunna ta fram en strategi för att möta scenarierna med extremt höga och låga flöden i kombination med stigande havsnivåer?

– Det kanske tar ganska lång tid. Men bara att alla parter är involverade är en bra bit på väg för att lösa komplexa frågor. Det gör ju inte någon enskild på sin kammare.

Håkan Alexandersson på länsstyrelsen i Västra Götaland tänker i samma banor.

– Det måste vi göra. Kunde man sätta folk på månen 1969 måste vi kunna lösa detta nu och hundra år framåt.

Läs tidigare artiklar: