Nu krävs långsiktiga visioner och snabba testlösningar i Värmlands stadskärnor

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Det lokala har blivit viktigare, människor konsumerar mer närmare hemmet, vilket gynnar de stadskärnor med många boende i centrum och missgynnar de stadskärnor med stor inpendling, skriver Maria Frisk.
Foto: Lisa Olaison
Den lokala kunskapen om hur stadens verksamheter utvecklas, ger goda förutsättningar att fortsätta jobba för ett bra utbud som gör staden lockande för både boende och besökare, skriver Maria Frisk.

Kunskap om människors beteenden och verksamheters omsättningsutveckling bidrar till goda förutsättningar att utveckla stadskärnorna. Det är grunden till att Fastighetsägarna har gett HUI Research i uppdrag att kartlägga den kommersiella utvecklingen i Sveriges samtliga 107 stadskärnor. Cityindex är ett värdefullt verktyg för kommuner, centrumbolag, fastighetsägare, handel och övriga verksamheter. Den ger underlag till samverkan för utveckling av stadskärnans funktion som attraktiv mötesplats, nu såväl som i framtiden.

Värmlands stadskärnor är i ständig förändring. Mycket av arbetet som behöver göras för att få en utveckling av både offentliga platser, fastigheter och verksamheter kräver samarbete mellan stadens olika aktörer. En gemensam målbild och långsiktig strategi tillsammans med events som syftar till att kortsiktigt lyfta stadens attraktionskraft är båda viktiga.

I Värmland såg vi under 2019 störst uppgång för restaurangbranschen i Karlstads stadskärna, hotell i Kristinehamn och kommersiell service och dagligvaror i Arvika. Beklädnad har det tufft i många städer, men i Kristinehamn når man trots det en omsättningsökning på 1 procent. Den totala omsättningen är oförändrad i Arvika stadskärna, minskar i Karlstad och ökar i Kristinehamn.

Den lokala kunskapen om hur stadens verksamheter utvecklas, ger goda förutsättningar att fortsätta jobba för ett bra utbud som gör staden lockande för både boende och besökare. Platsens utbudsmix blir i framtiden central och vikten av platssamverkan blir därför ännu mer angelägen. Det ställer också ökade krav på stadskärnans aktörer att erbjuda unika pusselbitar som skapar stadens helhet.

Under första halvåret 2020 har de flesta städer haft ett stort försäljningstapp. Det visar sig att mindre städer har klarat sig något bättre genom krisen än många storstäder. Det lokala har blivit viktigare, människor konsumerar mer närmare hemmet, vilket gynnar de stadskärnor med många boende i centrum och missgynnar de stadskärnor med stor inpendling.

Internethandel och sociala medier blir också allt viktigare som försäljningskanal. Platser blir ofta arenor för identitetsskapande och människor dras till de platser som attraherar dem, vilka de gärna berättar om på sociala medier. De stadskärnor och näringsidkare som lyckas bekräfta konsumenternas identitet har större möjligheter att nå ut till fler.

Stadskärnor är kommunernas ansikte utåt och en viktig del i näringslivsarbetet. En stadskärna där människor vill vara, bo och verka är viktiga förutsättningarna för trivsel, trygghet, för företag att växa, för kompetensförsörjning och i förlängningen viktig för att välfärden ska fungera. I coronakrisen visade många av stadskärnans aktörer att det gick att ställa om snabbt och göra saker på nya sätt.

Låt oss använda de lärdomarna nu när samsyn och snabbhet kommer att krävas. Den kommun som kan möta upp med förståelsen för stadskärnans roll för hela kommunens tillväxt och därmed prioritera ett långsiktigt gemensamt visionsarbete med snabb och flexibel handlingskraft i stadskärnan kommer att bli vinnare.

Maria Frisk

Näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.