Gillbergadalen fortsätter att svämma över

När vattnet forsade ner från Arvika översvämmades Gillbergadalen i Säffle och lantbrukare och markägare fick se sina marker förvandlas till insjöar. Översvämningarna år 2000 skulle dock visa sig inte vara en isolerad händelse, det var starten på vad som nu har blivit i princip ett normaltillstånd.

Trots det är det väldigt lite åtgärder som har vidtagits de senaste 20 åren.

– Var och vartannat år kommer det här problemet på hösten, säger Lennart Lundquist.

Han är lantbrukare, i dag pensionerad, och gården i Gillberga har sonen tagit över.

Hösten 2000 när vattnet kom forsande ner i Byälven var Lennart Lundquist en av dem som drabbades hårt av översvämningarna.

– När det hände var det väldigt jobbigt, det blev ju en ekonomisk smäll, säger han.

Men sedan dess har det inte hänt särskilt mycket med de förebyggande åtgärderna, trots att översvämningarna har återkommit under de 20 år som gått.

– En trodde ju att nåt skulle hända efteråt, att samhället skulle ta ansvar. Det har inte blivit något konkret gjort från myndigheternas sida, säger Lennart Lundquist.

"20 möten på 20 år"

Direkt efter översvämningarna 2000 bildades Byälvsgruppen, en grupp med representanter från bland annat markägarna, Lantbrukarnas riksförbund och länsstyrelsen. Syftet var bland annat att hitta förebyggande åtgärder för översvämningar kring älven och genom åren har olika insatser, som muddring och röjning av vass, diskuterats.

Men enligt Ola Axelsson, LRF:s kommungruppsordförande i Säffle, som sitter med i gruppen har inga faktiska åtgärder alls vidtagits sedan 2000.

– Vi har haft 20 möten på 20 år, men det har inte blivit någon muddring och ingen vassröjning, säger han.

– Vi ser, sedan 2000, att översvämningsproblematiken kvarstår och ingen gör någon verklig nytta.

Drar sig för att odla

Enligt Ola Axelsson har man haft problem med starka höstflöden i Byälven de senaste 20 åren vilket ställer till det för lantbrukarna. Översvämningar gör att bönderna drar sig för att odla på vissa fält av rädsla att få skörden förstörd.

Flera åtgärder har diskuterats under åren, bland annat lösningar för Strömbron i Säffle, men hittills har inget hänt.

– Jag har försökt att prata med kommunen, men de vill inte träffa mig. Vi måste ju komma till en samsyn om att vi har ett problem, säger Ola Axelsson.

"Svårhanterlig problematik"

Mattias Larsson är räddningschef i Säffle, Arvika och Eda.

– Det är en oerhört svårhanterlig problematik där det inte finns några enkla lösningar. Arbetet fortgår, upplever jag, men det tar lång tid.

Han säger att så fort åtgärder ska vidtas vid vatten så krävs tillstånd och man måste göra en avvägning mellan nyttan, den ekonomiska kostnaden och effekten på miljön.

Samtidigt har mycket underlag tagits fram under de 20 år som har gått sedan den stora översvämningen.

– Från Arvika och Säffles kommuners sida så behöver vi sammanställa det här digra materialet och göra det begripligt, så att det går att förstå vilka åtgärder som har övervägts.

Krångelfaktorer

Åtgärder som har diskuterats är att muddra och röja vass.

– Det har ganska långtgående miljöeffekter på miljön att göra den typen av åtgärder. Och sedan vet inte jag riktigt vilken effekt det har.

Mattias Larsson anser att 20 år är lite för kort tid för att dra några statistiska slutsatser av om problemet med översvämningar i Gillbergadalen ökar, eftersom det har varit höga vattennivåer även tidigare. Men han bekräftar att problemet återkommer och även den här hösten stiger Byälven igen.

Det finns faktorer som gör det svårt att sätta in enkla åtgärder för att förhindra översvämningar.

– Det är ett stort tillrinningsområde, det är låg höjdskillnad. Problematiken är väldigt komplex. Och det gör ju också att lösningarna aldrig blir enkla, säger Mattias Larsson.

Läs tidigare artiklar i serien: