Läsandet bland ungdomar har ökat under coronapandemin.
– Jag tycker det är glädjande i en nedåtgående trend, säger värmlänningen Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarstiftelsen, som gjort undersökningen med det positiva resultatet.
I undersökningen uppger lite knappt en tredjedel av de tillfrågade ungdomarna att de läser mer under coronatiden, än de gjort tidigare. Undersökningen gjordes i slutet av maj bland ungdomar mellan 15 och 24 år.
Eva-Lis Sirén är glad över den positiva signalen, men är samtidigt medveten om att trenden i stort gått nedåt när det gäller ungas läsning.
En tidigare ungdomsbarometer som stiftelsen låtit göra visar att TV-serier och fritidsaktiviteter, men också skolarbete utmanar böckerna.
– Väldigt mycket konkurrerar om ungas tid idag, säger Eva-Lis Sirén.
Men då kanske coronaeffekten på läsningen bara beror på att andra aktiviteter ställts in?
– Oavsett orsaken är det positivt!
Knäcker koden
Problemet är inte att barnen inte lär sig läsa:
– Att uppmuntra läsande är mer komplicerat än att barnen ska knäcka läskoden. De flesta sjuåringar har redan knäckt läskoden när de börjar skolan.
Kruxet är istället att behärska det mångsidiga läsandet som krävs idag, när texter förekommer i så många former: både fasta och rörliga. Vi måste kunna läsa översiktligt och i detalj.
– Det kräver mer av läsningen, säger hon.
En utmaning är också att hålla läsintresset vid liv. I barometern uppgav många ungdomar att de läser mindre nu än när de gick i fyran. Ändå råder allt annat än brist på bra böcker:
– Vår utmaning ligger inte i utbudet, utan i att visa att läsning är givande och intressant, säger Eva-Lis Sirén.
"Demokratin tar stryk"
Effekterna hon ser framför sig av färre läsande barn oroar. Det handlar inte bara om alla härliga läsäventyr de missar, utan också om en samhällelig effekt.
– Demokratin tar stryk av det här. Vi är bekymrade. Vart tar demokratin vägen, i Sverige och världen? Språket och läsningen är viktigare än någonsin. Vi pratar om läsandet som en förutsättning för att skilja fakta från fejk!
Hon ser också en risk för klyftor: läsningen skiljer mellan olika samhällsklasser, men även mellan flickor och pojkar.
– Flickor har ett utbildningsförsprång idag. Vi ska inte ha en planet med kvinnorna och en annan med män! säger Eva-Lis Sirén.
Delat ansvar
Hon ser flera saker som bör göras, för att få ungas läsande att ta fart också på längre sikt, bortanför coronaeffekten.
– Läsandet måste finnas i skolan hela vägen. Det är inget som är förbehållet lärare i de lägre årskurserna och svenskalärare. Det är heller inte bara skolan och lärarnas uppgift.
Föräldrarna har också en viktig roll, både genom att läsa för barnen och se till att böckerna finns där i vardagen.
Därtill bör de vara förebilder och sådana efterlyser Eva-Lis Sirén också på andra områden.
– Förebilder är viktiga. Vi behöver läsande förebilder även inom musiken, idrotten, nöje, influencers...
Bokaktuell
Eva-Lis Sirén gästbloggar om läsning på Sunne kommuns Sunnebloggen och har även en blogg på stiftelsens hemsida. Just nu är hon dessutom bokaktuell, som en av en av skribenterna i färska boken "100 röster om corona". Där beskriver hon sin vardag i pandemins tid.
– Det har varit en tid där det som tidigare varit självklart inte längre är det, som resandet - jag har ju åkt till Stockholm och vidare ut i landet varje vecka. Att ta jättesteg med det digitala på bara några veckor och hitta nya vägar för att utvecklas tillsammans har varit det svåraste. Det är mycket vi inte kan göra nu, men vi kan också genom att läsa möta det vi inte kan möta på annat sätt. Som att resa - att läsa är att resa utan att lämna soffan eller fåtöljen.
Visst har också hon passat på att läsa.
– Jag har precis läst Ola Larsmos bok Översten, om svenskar som utvandrade till USA. Jag har också läst Där kräftorna sjunger, en feelgood. Och sen vill jag förstås tipsa om Jag vill sätta världen i rörelse, Anna-Karin Palms bok om Selma Lagerlöf.
Nio riktigt bra saker med böcker - och en dålig