Stoppa att fler obehöriga undervisar

Debatt
PUBLICERAD:
Med tanke på hur central läraren är i sammanhanget måste omfattande åtgärder till för att stoppa utvecklingen där allt fler elever undervisas av obehöriga i skolan och att fler elever möter utbildade ämnesbehöriga lärare, skriver Roger Haddad.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Forskning visar att tillgången på behöriga, utbildade lärare har stor påverkan på kvaliteten. Liberalerna ser med oro hur andelen obehöriga som undervisar i våra klassrum återigen ökar, skriver Roger Haddad.

Den absolut viktigaste faktorn för att höja skolans resultat och undervisningens kvalitet är lärarens insatser i klassrummet. Till detta krävs en rektor som har tid att vara pedagogisk ledare och att det råder studiero i skolan. Inom samtliga dessa områden ser vi att det brister.

Förutom en bra arbetsmiljö är lärarens skicklighet och pedagogiska insatser det viktigaste för elevernas kunskapsutveckling. Forskning visar att tillgången på behöriga, utbildade lärare har stor påverkan på kvaliteten. Liberalerna ser med oro hur andelen obehöriga som undervisar i våra klassrum återigen ökar. Även om Skolverket i mars visade på en marginell uppgång i behörighet i gymnasieskolan ser vi en fortsatt minskning av antalet behöriga i den obligatoriska grundskolan där endast 70,1 procent har behörighet.

Ett annat problem är att tillgången på utbildade och erfarna lärare skiljer så dramatiskt mellan men även inom kommuner vilket direkt påverkar hur undervisningen. Det största misslyckandet för skolpolitiken i dag, som kommer få konsekvenser i många år, är att andelen obehöriga ökar på skolor i socioekonomiskt tuffare områden. Här är det istället vanligare med en mycket hög andel obehöriga, vikarier som hoppar in, eget arbete eller i värsta fall inställda lektioner. De elever som mest behöver skolans kompensatoriska insatser och en bra skola med tillgång till de bästa lärarna får det inte i dag.

Trots att liknande rapporter kom för fyra år sedan och senast när Pisa presenterades i december 2019 så har ansvariga huvudmän som regeringen gjort alldeles för lite. Tittar vi på skolor med socioekonomiskt starkare struktur, ordning och studiero, högre kunskapsresultat ser vi att detta i sig lockar behöriga lärare till de skolorna och till en arbetsmiljö där lärare känner att de får vara just lärare.

Det finns ingen viktigare fråga än att säkra en bra skolgång för alla elever i skolan, oavsett vilken bakgrund de har, vilka hemförhållanden de har eller föräldrarnas utbildningsbakgrund. Skolan är den viktigaste samhällsinstitutionen som ska kompensera för detta. Med tanke på hur central läraren är i sammanhanget måste omfattande åtgärder till för att stoppa utvecklingen där allt fler elever undervisas av obehöriga i skolan och att fler elever möter utbildade ämnesbehöriga lärare.

Liberalerna kommer aldrig medverka till att sänka kraven på vem som ska få kalla sig lärare, de partierna som driver detta har inte vårt stöd. Vi kommer heller inte acceptera sänkta krav på lärarutbildningen. Tvärtom driver vi på för höjda antagningskrav, en mer verklighetsanpassad utbildning och att ett lämplighetstest införs för alla de som vill komma in på lärarutbildningen.

För att öka andelen behöriga lärare och höja kvaliteten och kunskapsresultaten i skolan måste reglerna kring dispens i skollagen skärpas när det gäller möjligheten för huvudmännen att anställa obehöriga lärare. Skolinspektionen måste ges möjlighet att kunna ingripa mot skolor och huvudmän som har en hög andel obehöriga som undervisar.

I dag finns inget tydligt lagstöd för myndigheten att förelägga och kritisera skolor på denna grund, vilket bidrar till att huvudmän kommer undan trots att hälften eller mer av den undervisande personalen inte har behörighet, detta är inte tillfredsställande. Ska vi öka andelen behöriga i skolan måste fler huvudmän ta sitt ansvar för att tillsammans med staten säkra kompetensen.

Roger Haddad

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.