• lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Bli inte en grönsak

Ledare
PUBLICERAD:
Kan inte ersätta.
Foto: Björn Lindgren/TT
Matkassen fylls lätt med politiska ställningstaganden. Konsumenten bombarderas med budskap om vad som är hållbara val från såväl myndigheter som företag.

Den rödgröna regeringen driver på för att öka andelen ekologisk mat. Det kampanjas mot kött. Senast ut är livsmedelskedjan Hemköp som skall knuffa kunden i en mer klimatsmart riktning (SvD 5/10), genom att ge högre bonus till den som köper vegetariskt än den som köper kött.

Maten vi äter har en stor påverkan på klimat och miljö. Men det är inte konstigt – livsmedlen har människan alltid skördat i naturen. Jämfört med semesterresan till Ostasien eller det femtioelfte paret jeans är det inte heller ett val att avstå mat. Så vi måste finna oss i att livsmedelsförsörjningen har en påverkan på vår värld.

Samtidigt har långt ifrån all matproduktion en negativ påverkan på planeten. Vi bör inte fastna i en föreställning om att ju mindre människan brukar naturen desto bättre är det. Ett av de bästa exemplen på naturbrukets värde finns nära – de svenska naturbetesmarkerna. Tack vare att får och kor betar ner allt tjockt gräs och små träd hålls vegetationen nere, vilket ger mindre växter en chans. Blommor och örter kan spira, vilket skapar goda förutsättningar för insekter att trivas. Mångfalden av insekter ger föda åt småfåglarna, som i sin tur blir mat åt rovfåglar. Ett helt kretslopp och en förkrossande biologisk mångfald uppstår. Och dessutom binder betade marker kol.

De många naturliga samspelen är grunden i lantbruket. Att det förr knappt fanns en enda gård utan nötdjur berodde inte bara på att de kunde dra plogen och omvandla oätligt gräs till kött och mjölk. Djurens gödsel behövs som växtnäring på åkrarna. Och på många gårdar, särskilt de ekologiskt märkta, är odlingen av växter direkt beroende av gödsel från djur.

I dag, när intresset lyckligtvis ökar för matvalen, är det oroväckande att världen inte ses som den är. Hemköp verkar inte erkänna att köttdjur behövs för odlingen av de prisade grönsakerna. Istället klassificeras matinköp på en enkel god-ond-skala, där grönt är bäst och rött kött sämst. Trots att det kan vara tvärt om, ifall influgna afrikanska grönsaker ställs mot lokalt lammkött. Men allt kött är inte bra. Naturbeteskött från Sydamerika kan tvärtemot det svenska bidra till försämrad biologisk mångfald och ökad antibiotikaresistens i världen.

Grova förenklingar kring vad som är hållbart blir skadligt. Ett paket mjölk och lite blandfärs riskerar att i en del ögon bli ett politiskt ställningstagande mot klimatet. I själva verket borde vi se naturen och brukandet av den i hela sin komplexitet. Vi blir vad vi äter. Men bara för att andelen vegetariskt ökar på tallriken behöver vi inte bli som grönsaker.

Den som vill ha en enkel, om än återigen grovhuggen, strategi för hållbara matval bör välja svenska livsmedel producerade under våra strikta lagar. Men oftast finns inga genvägar. Konsumenten måste tänka till i mataffären och se bortom butikshyllan och bonussystemet, hela vägen till beteshagen och grönsakslandet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.