Stiftelsen Glaskogen i ekonomisk kris

Publicerad:
Stiftelsen Glaskogen behöver två miljoner i förlustbidrag för i år. Foto: Tommy Andersson

Stiftelsen Glaskogen befinner sig i en ekonomisk kris. Villkoren har varit ohållbara länge, men läget har blivit akut i år. Kommunerna måste bestämma sig vad de vill långsiktigt med Glaskogen.

Det säger Nils-Gunnar Andersson (S) styrelseordförande i stiftelsen Glaskogen som ansvarar för drift och underhåll av naturreservatets anläggningar.

– Vi har planerat ett möte med länsstyrelsen och stiftskommunerna den 2 december. Det är något vi krävt att få länge för att reda ut det här.

Inför mötet har styrelsen skickat ut en skrivelse till kommunerna, där man begär ett förlustbidrag på två miljoner kronor för 2020.

– Pengarna är slut i december. Vi har tömt det egna kapitalet och vi har tömt checkkrediten.

Prognoserna pekar mot ett underskott i årets budget på drygt 1,5 miljoner kronor.

Chef slutade

I våras började en ny verksamhetschef för Glaskogens naturreservat. I juli sa hon upp sig och gick tillbaka till sitt tidigare jobb som hon var tjänstledig från.

– Hon såg vart det tog vägen och insåg att vi inte skulle ha råd att ha henne kvar. Alla är bedrövade över detta. Men vi har en muntlig uppgörelse att hon är kvar på cirka 20 procent till årsskiftet.

På sikt måste man rekrytera en ny verksamhetschef, men i nuläget är det omöjligt.

– Vi kan inte rekrytera innan vi har mer pengar.

Nils-Gunnar Andersson (S) är styrelseordförande i stiftelsen Glaskogen.
Nils-Gunnar Andersson (S) är styrelseordförande i stiftelsen Glaskogen.

Ser man till besöksstatistiken har intresset för Glaskogen successivt ökat under senare år. Men i år har de utländska turisterna – som är den största och mest inkomstbringande besöksgruppen för Glaskogen – nästan helt uteblivit på grund av coronapandemin. Man räknar med en minskning på 80 procent jämfört med i fjol.

Till viss del har det kompenserats av fler svenska gäster. Men totalt ska intäkterna ändå ha minskat med 60 procent.

– Det kom fler svenska gäster, men det ger inte samma ekonomi. Men det är positivt att de hittat till oss, säger Nils-Gunnar Andersson.

De utländska gästerna stannar oftast betydligt längre än de svenska som kommer över dagen eller stannar ett par nätter innan de åker vidare.

Det som främst drar in pengar är husbilsplatser, campingen, kanotuthyrning och Glaskogskortet.

Stiftelsens ekonomi har blivit akut i år på grund av coronapandemin. Men enligt Nils-Gunnar Andersson är den ekonomiska situationen varken ny eller någon överraskning. Svårigheterna är kända sedan tidigare.

– Redan förra året informerade vi kommunerna om att vi inte klarar det här.

Verksamhetsbidrag

Glaskogen får årliga verksamhetsbidrag från de fyra kommuner som bildade stiftelsen på 1970-talet. Från och med 2020 hade man begärt en utökning av bidragen. Arvika, som har den största andelen i stiftelsen, godkände en höjning. Även Eda har höjt sitt bidrag i år, men inte tagit något beslut om 2021. Från övriga två kommuner, Säffle och Årjäng, fick man ingen höjning för 2020 .

– Så vi hade en väldigt tajt budget redan från början.

Inför framtiden vill man att verksamhetsbidragen från kommunerna indexregleras så det sker en årlig uppräkning som följer kostnadsutvecklingen. Hittills har bidragen bestått av ett fast belopp som legat på samma nivå i flera år fram tills den senaste höjningen.

Problemet är enligt Nils-Gunnar Andersson att stiftelsen inte har några pengar över för investeringar och inte haft på länge. Investeringar som han menar är nödvändiga för att stiftelsen ska kunna utveckla verksamheten och på så vis kunna öka sina intäkter.

– Vi har planer. Både för närtid och på längre sikt. Vi håller på med investeringsplaner som vi ska presentera för kommunerna.

Dagens budget går helt och hållet åt till skötsel och underhåll av befintliga anläggningar, allt från vandringsleder och vindskydd till övernattningsstugor och campingplatser. En del maskiner, inventarier och byggnader är slitna och är i behov av mycket underhåll. Lönekostnaderna ökar också.

– Även om det hade varit ett bra år i år hade vi bara gått plus minus noll. Vi behöver investeringspengar för att kunna satsa för framtiden.

"Ett lyft"

Förutom sommarpersonal under högsäsong har Glaskogen även fast anställd personal som dels sköter administration, dels ansvarar för skötsel och underhåll av naturreservatet.

Informationscentralen i Lenungshammar håller fortsatt öppet, även under höst- och vintersäsongen.

– Jag tror att det blir ett lyft. När vi har personal där kan vi ge service på ett annat sätt och då kan vi också ta betalt. När man vet om att det är öppet året runt kanske folk kommer dit oftare.

Café Carl är också en viktig verksamhet för Glaskogen. Under höstlovet prövar man att ha öppet utanför högsäsong. Man jobbar också med att hitta sätt att utveckla verksamheten och dit hör till exempel att kunna hyra ut lokalerna i större utsträckning.

Inom naturreservatet Glaskogen finns vandringsleder, kanotleder, fiskevatten, vindskydd med grillplatser, lägerplatser för större grupper, övernattningsstugor, campingplatser.
Inom naturreservatet Glaskogen finns vandringsleder, kanotleder, fiskevatten, vindskydd med grillplatser, lägerplatser för större grupper, övernattningsstugor, campingplatser. Foto: Tommy Andersson

Vid mötet i december vill styrelsen för Glaskogen inte bara få besked av kommunerna om förlustbidrag för i år, utan även få svar på hur de ser på sitt långsiktiga engagemang med tanke på det stora behovet av investeringar.

– Om kommunerna inte långsiktigt garanterar vår ekonomi har vi ingen framtid, säger Nils-Gunnar Andersson.

– Vi måste ha leder och annat i ordning så gästerna upplever att det är värt att komma till Glaskogen. Och vi måste skydda skogsägarna genom att hålla allt i godtagbart skick.

Andersson menar att kommunerna borde värna om turismen till Glaskogen eftersom det för med sig positiva effekter även för andra delar av samhället.

– Här kommer gäster strömmande till oss och de spenderar mycket mer pengar utanför Glaskogen.

Artikeltaggar

ArvikaGlaskogenNaturreservatNyheter

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare