Satsa mer på värmländsk naturturism

Debatt
PUBLICERAD:
Vi övernattade vid den oröjda lägerplatsen nära Lyred i södra änden av Borgsjön. Nedfallna träd försvårade tältandet och vid det murkna vindskyddet hann vi med både middag och frukost, skriver Anders Andersson.
Foto: Anders Andersson/Privat
Ska fler och nya grupper få uppleva den storslagna naturen och miljöerna kring dessa värmländska farvatten måste rastplatser och vindskydd röjas, rustas och bli fler, liksom torrdassen ersättas med mer hygieniska konstruktioner, skriver Anders Andersson.

Paddlingen startade nedanför platån den rivna skolan i Håvilsrud en gång låg på. Just där blev vi och kanoterna avlastade av Arvika Kanot & Turistcenters franskt entusiastiske entreprenör. Turen började på sjöarna Flan och Vällen och efter upptag vid Häljebodafors fick kanoterna rulla några kilometer på landsvägen till norra änden på Borgsjön, då kartans iläggsplats vid Flan låg i en sank elstängslad hage med nötboskap.

Vi övernattade vid den oröjda lägerplatsen nära Lyred i södra änden av Borgsjön. Nedfallna träd försvårade tältandet och vid det murkna vindskyddet hann vi med både middag och frukost.

En kortare paddling inledde fredagen innan landtransporten mellan Borgsjön och Lillforsälven förbi kraftstation vid Lyreds gamla bruk. Efter några bäverhyddor rastade vi vid nästa lägerplats vid Nyesjön, på resterna av Bortans finska bosättning Sammkomme. Hallonbuskarna här bidrog till kvällens uppskattade hallonkaka gräddad på trangiaköket.

Efter paddling och lyft förbi Brududdens kraftstation, med en välbevarad flottränna i trä, kom vi till den långsmala sjön Övre Vassbotten. När vägbron i Allstakan passerats var vi ute i Nedre Vassbotten, med vackert grönkuperade omgivningar med utspridda gårdar på sluttningarna runt sjön. Vi rastade och badade vid vindskyddet på ön innan vi paddlade via den lilla sjön Fladen till den sju kilometer långa Bergsjön, med Gunnarskog i södra ändan. Efter landtransport förbi den Billerudsbyggda kraftstationen från 1950 i Räxed var vi ute på Gunnern i höjd med Gunnarskogs kyrka. Vi paddlade tvärs över sjön till lägerplatsen, som dock var upptagen. Istället övernattade vi på udden uppe i granskogen några hundra meter österut.

Lördagens paddling inleddes på Gunnerns västra vik och vidare genom vattendraget Vårforsen ner till kraftstationen i Sälboda, vilken är en av Värmlands äldsta från 1899. Det branta upptaget är uppströms vägbron istället för på ett betydligt enklare ställe nedströms.

Paddlingen fortsatte på sjön Bjälven och via Kollboforsen ner till kraftstationen med ståltub och Billeruds logga vid gamla Brättne bruk, där sulfitfabriken låg 1895-1940. Spåren av fabriken är nästan borta, förutom fundament och grunder i de numera beskogade sluttningarna, medan braskaminer och blues tagit över på Brättne brygga.

Vi paddlade vidare på Brättnetjärnet, Vaggeälven under 61:an och ut på Nysockensjön till ön Hungarsvikholmen, där vi bjöds på Martins förvällda stekta kantareller.

Ska fler och nya grupper få uppleva den storslagna naturen och miljöerna kring dessa värmländska farvatten måste rastplatser och vindskydd röjas, rustas och bli fler, liksom torrdassen ersättas med mer hygieniska konstruktioner. Även markeringar och platser för upptag och ilägg av kanoter måste ses över och kompletteras.

Efterfrågan på naturnära turism ökar och då måste infrastrukturen fungera. Inte bara uthyrning av utrustning, utan även underhåll av infrastruktur skapar viktiga arbetstillfällen. Detta måste vara en angelägenhet för såväl kommunerna Eda och Arvika som region Värmland.

Naturen är en viktig kraftkälla inte bara för industri och samhälle i stort, utan också för enskilda människors upplevelser, rekreation och återhämtning. Därför bör tillgängligheten till både det enklare och mer krävande friluftslivet öka så att fler kan upptäcka och ta del av den naturnära turismen, som ger så mycket i utbyte till en relativt låg kostnad utan att tära på varken miljö eller naturresurser.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.