Trafikverket utan koll på spåret

Ledare
PUBLICERAD:
Vet inte vad det kostar.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Vem bär ansvaret för att kostnaden för underhållet av Sveriges järnvägar konstant blir högre än beräknat? För den som skriver under på den slumrande politiska frågan om att förstatliga järnvägsunderhållet är det lätt att skylla på företagen. Men Riksrevisionens nya rapport (13/10) visar att Trafikverket bär en betydande del av skulden för kostnadsökningarna.

Jämfört med den gigantiska budgetpropositionen för 2021 är det bara småpotatis som i snitt läggs på basunderhåll av järnvägen – totalt ungefär fem miljarder kronor per år. Men som alltid när det gäller offentliga medel måste varje krona förvaltas så effektivt som möjligt. Och här menar Riksrevisionen att Trafikverket har mycket att lära.

I nästan alla 31 fall som granskats har den slutliga kostnaden för järnvägsunderhållet överskridit entreprenörens ursprungliga anbud. Kostnadsökningen är i genomsnitt 74 procent, men för vinteråtgärder blir ökningen nästan en dubblering av anbudet.

Själva grundorsaken till att kostnaderna skenar tycks vara att Trafikverket inte har en koll på i vilket skick järnvägen befinner sig. Det innebär i sin tur att myndigheten inte kan ställa tydliga krav på vad entreprenören förväntas göra, och då är det inte konstigt att kostnaden sticker iväg. Därtill finns flera allvarliga brister som drar Riksrevisionen till den samlade slutsatsen att Trafikverket är en slarvig konsument på marknaden för järnvägsunderhåll. Då får skattebetalarna sämre underhåll för mer pengar.

Problemen på Trafikverket är ingen nyhet. Samma slutsats drogs i delbetänkandet Koll på anläggningen (2015). I SVT:s Uppdrag granskning om det bristande järnvägsunderhållet, som sändes 6 februari 2019, konstateras att pengarna hela tiden läggs på akuta åtgärder medan förebyggande arbete nedprioriteras. Samma problem har alltså funnits på Trafikverket under lång tid, och felprioriteringen har påhejats av flera politiker. 2005 avvisade till exempel dåvarande statsminister Göran Persson (S) SJ:s önskan om underhåll av befintlig järnväg som ”moderatpolitik” (DN 21/11 2005).

Den enkla utvägen när järnvägsunderhållet blir dyrt och undermåligt är att peka på avregleringen, som slutfördes 2010. I valrörelsen 2014 var till exempel ett av Socialdemokraternas vallöften att förstatliga järnvägsunderhållet på nytt. Men när utredaren 2015 konstaterade att Trafikverket et alldeles för lite om den egna järnvägen för att klara av det lades förslaget på is. Hur skall en myndighet som inte kan göra ordentliga beställningar av underhåll klara av det i egen regi?

Att avreglera statlig verksamhet är ett rimligt sätt att minska kostnaderna, men hela jobbet kan inte läggas på marknaden. Där finns konkurrens och utbud, men för att hålla priserna nere behövs också beställare med en tydlig idé om vad som behöver göras.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.