Hurulas energifyllda terapi

Skivor
PUBLICERAD:
Robert Hurula gräver i skuggorna.
Foto: © Per Kristiansen

Hurula har nått fram till det fjärde albumet sedan solodebuten 2014. Det är rätt mycket som är sig likt; grunden är en energifylld pop-punk med drag av Håkan Hellström, Ebba Grön och rent av lite Kent ibland.

Precis som tidigare gräver han djupt i skuggsidorna av samhället i allmänhet och sitt eget liv i synnerhet. Tror jag i alla fall, vad som egentligen är sant och inte vet man så klart inte, och oftast hittar Hurula formuleringar och en röst som hur som helst träffar rakt i mellangärdet.

Låtarna verkar vara en sorts terapi och emellanåt blir det så övertydligt i all sin misär att det nästan låter fiktion med socialsekreterare, tablettmissbruk och kolsvart barndom.

Men Hurula har ändå musiken i sin hand, det är svårt att slita sig från låtarna när de väl har börjat och flera av refrängerna kommer att sitta kvar länge. Det är ett betyg så gott som något.

Bästa låt: Jehova

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.