Man får säga mycket i det här landet. Men i jobbet har yttrandefriheten sina begränsningar. Gnäll i sociala medier har dock inte räckt för att få sparken, hittills.
Att gnälla på chefen med kollegor är en sak. Att göra samma sak på sociala medier är en helt annan.
– Att publicera en bild på ett djur med bildtexten "chefen" är kanske inte skäl för en uppsägning men det rubbar förtroendet, säger Ulrika Berggren regionombudsman på Unionen Värmland.
Hon avråder bestämt.
Avtalad lojalitet
Yttrandefriheten gentemot en arbetsgivare skiljer sig mellan privat och offentligt anställda. För privatanställda gäller lojalitetsplikt.
– Den finns inskriven i centrala avtal och anställningsavtal. I princip handlar det om att man som anställd inte ska göra något som skadar arbetsgivaren. I utbyte ska arbetsgivaren betala ut en korrekt lön i rätt tid, säger Ulrika Berggren.
Enstaka kritiska inlägg på sociala medier har i Arbetsdomstolen inte ansetts som skäl för uppsägning.
– Det finns några få rättsfall där Arbetsdomstolen sagt att det skett på fritiden och inte ansetts som grovt, säger Ulrika Berggren.
Skulle en anställd däremot insistera och upprepade gånger publicera kritiska inlägg, trots tillsägelser, kan det få allvarligare konsekvenser.
– Då lever man farligt. Det skulle kunna leda till uppsägning av personliga skäl.
Grund för avsked är däremot avslöjande av företagshemligheter och att jobba med konkurrerande verksamhet.
– Ju högre position i företaget desto högre krav på lojalitet.
Prata om det
Ulrika Berggrens råd är att arbetsgivare diskuterar frågan och gör klart vad de förväntar sig av sina anställda.
Även en offentligt anställd förväntas vara lojal mot sin arbetsgivare men omfattas av meddelarfrihet. Det innebär att de har rätt att lämna uppgifter om brister i verksamheten till journalister. Arbetsgivaren har inte rätt att försöka ta reda på var uppgifterna kommer ifrån.
2017 infördes den så kallade visselblåsarlagen som gäller alla anställa. Den förbjuder arbetsgivare att bestraffa den som larmar om oegentligheter på arbetsplatsen.
– Men då krävs det att den som blåser i visslan har på fötterna och skäl att tro att det förekommer oegentligheter, säger Ulrika Berggren.