Digitalt utanförskap ett hot mot samhällsbygget

Debatt
PUBLICERAD:
Enligt Internetstiftelsen är det digitala utanförskapet störst bland äldre, personer med lägre utbildning och inkomster, på landsbygden och för dem med någon form av funktionsvariation, skriver Anna Eriksson med flera.
Foto: Anders Wiklund/TT
Men det är fortfarande många som står utanför, som får betala extra för att räkningar inte betalas via internet och som inte får åtkomst till all samhällsinformation de behöver, skriver Anna Eriksson med flera.

Sverige är ett av världens mest utvecklade länder och har goda möjligheter att forma det samhälle vi vill ha framöver. Men för att det ska bli ett samhälle för alla får inte stora grupper lämnas utanför när digitaliseringen går genom Sverige, då riskerar vi en fortsatt negativ trend med minskat förtroende för beslutsfattare och samhällsapparaten.

Under de senaste månaderna har fler börjat använda digitala tjänster i samhället, e-handeln har ökat kraftigt och digitala läkarbesök är vanligare – även i grupper som inte har använt tjänsterna tidigare. Men det är fortfarande många som står utanför, som får betala extra för att räkningar inte betalas via internet och som inte får åtkomst till all samhällsinformation de behöver. Det digitala utanförskapet i dag kan jämföras med att inte varit läs- och skrivkunnig i gårdagens Sverige.

Vi är övertygade om att det behövs en omfattande folkbildningsinsats om digitaliseringen. Därför är vi, och över 210 andra aktörer från hela samhället, med i Digital@Idag. I år har vi tillsammans genomfört nära 300 aktiviteter, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder, för att inspirera och hjälpa människor att kunna ta del av det digitala samhälle som växer fram.

Enligt Internetstiftelsen är det digitala utanförskapet störst bland äldre, personer med lägre utbildning och inkomster, på landsbygden och för dem med någon form av funktionsvariation. För att öka viljan och förmågan att använda digitala tjänster krävs nya grepp. Vid Statens servicecenters 120 kontor hjälps de som inte själva ännu är digitala. Målet är att så många som möjligt ska kunna använda digitala tjänster efter besöket. Lokala initiativ som att upprätta Digidelcenter pågår, en plats dit alla invånare på orten kan gå för att utan kostnad få hjälp med sina digitala frågor. Kommunerna spelar en viktig roll för att minska det digitala utanförskapet.

Men detta räcker inte. Det offentliga, näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin och andra aktörer måste jobba tillsammans. Statens servicecenters verksamhet, tillkomsten av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), bibliotekens arbete och folkbildningsrörelsen Digital@Idag är exempel på sätt att minska det digitala utanförskapet.

Sverige behöver en tydlig framtidsvision och handlingsplan med därtill matchande medel, både på nationell och på lokal nivå. Målet måste vara att alla människor ska vilja och kunna vara digitala till år 2025. Om frågan får den dignitet den förtjänar och de resurser som krävs för att skapa en förändring så är vår övertygelse att myndigheterna, näringslivet, arbetsmarknadens parter, kommuner och regioner, akademin och andra samhällsaktörer tillsammans kan lösa problemet.

Anna Eriksson

GD, DIGG

Founding Partner, Digital@Idag

Johan Weigelt

Vice vd och akademisekreterare, IVA

Founding Partner, Digital@Idag

Oscar Stege Unger

Ordförande, Digital@Idag

Senior Advisor, Wallenberg Foundations AB

Staffan Isling

Vd, SKR

Susanna Gideonsson

Ordförande, LO

Susanne Ackum

Ordförande, Forum för omställning

Thomas Pålsson

Generaldirektör, Statens servicecenter

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.