Så kan värmlänningar bidra till de globala målen

Publicerad:

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Om länets 282 414 invånare, 1 546 butikschefer och ansvariga för de runt 600 upphandlingarna i regionen tar ännu fler hållbara konsumtionsbeslut, kommer Värmland i högre utsträckning bidra till de globala målen, skriver Hewan Temesghen och Anna Lindenfors.

Sju av tio svenskar anser att det behövs en lag som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter, visar en ny Sifo-undersökning. Det är en viktig signal till beslutsfattare eftersom Sverige har förbundit sig att arbeta för FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Hewan Temesghen, generalsekreterare, Fairtrade Sverige.
Hewan Temesghen, generalsekreterare, Fairtrade Sverige. Foto: Fairtrade Sverige

Vi vet att internationell handel och den produktion som sker i länder med utbredd fattigdom bidrar till jobb som ofta förbättrar människors levnadsvillkor. Men vi vet också att det är vanligt att mänskliga rättigheter påverkas negativt i leverantörskedjorna och att anställda får löner som det inte går att försörja sig på. Därtill har coronapandemin inte bara lett till en global hälso- och försörjningskris utan också blottlagt hur företag brister i att tillgodose personalens behov av skyddsutrustning.

Så skriver du en debattartikel

Sveriges största utmaningar inom de globala målen är hållbar konsumtion och produktion samt klimatåtgärder, visar Sustainable Development Report 2020. Det har därför stor betydelse hur värmlänningarnas totala disponibla inkomst, 3,3 miljarder kronor, används. Om länets 282 414 invånare, 1 546 butikschefer och ansvariga för de runt 600 upphandlingarna i regionen tar ännu fler hållbara konsumtionsbeslut, kommer Värmland i högre utsträckning bidra till de globala målen.

Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty International i Sverige.
Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty International i Sverige. Foto: Amnesty International i Sverige

En del varor har märkningar som visar att det gjorts oberoende kontroller av leverantörskedjan. Men de flesta produkter saknar en oberoende granskning och människor som drabbas negativt av mindre nogräknade företag har sällan möjlighet att ställa dem till svars. Det är därför ett viktigt besked att såväl EU-kommissionen som en majoritet av invånarna i Sverige vill ha en lag som tydliggör företags ansvar för mänskliga rättigheter.

Vi kan alla bidra till en mer hållbar konsumtion och produktion. Vi uppmanar:

1. Invånare, företag och organisationer i Värmland att ställa sig bakom uppropet Visahandlingskraft.nu för en lagstiftning som gör företag ansvariga för mänskliga rättigheter och miljö.

2. Affärsidkare att göra risk- och konsekvensanalyser av sina leverantörskedjor för att företaget inte ska påverka mänskliga rättigheter och miljö negativt.

3. Såväl Region Värmland som kommunerna och invånarna i länet att välja varor som är producerade med hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö, exempelvis genom att köpa Fairtrade-märkta produkter.

4. Livsmedelskedjor och butikschefer att göra det enklare för konsumenter att hitta de mest hållbara alternativen i affärerna.

I en modern och hållbar världshandel får både kvinnor och män en lön som möjliggör deras rätt till en anständig levnadsstandard, barnarbete ersätts av skolgång och klimatet är stabilt.

Bara tillsammans kan vi klara de globala målen och skapa en hållbar värld.

Hewan Temesghen

Generalsekreterare, Fairtrade Sverige

Anna Lindenfors

Generalsekreterare, Amnesty International i Sverige

Artikeltaggar

Agenda 2030Amnesty InternationalBiståndButikerCoronavirusetDebattFairtradeFattigdomFNHållbarhetLivsmedelMänskliga rättigheterRegion VärmlandSifo

Läs vidare