Replik: Varför jag ägnar mig åt politik

Om en kanal byggdes så blev vi inte så beroende av Göteborgs hamn för vår matförsörjning, skriver Ola Jonsson.

Svar till Kenth Carlsson (NWT 26/9).

Kenth Carlsson (KD) skrev för en tid sedan en utmärkt artikel om behovet av föryngring och mångfald inom politiken. Jag delar många av hans åsikter och önskar att fler väljer att lägga tid på hur vårt Hammarö skall utvecklas. Mot bakgrund av detta med att fler bör ägna sig åt politik, tänkte jag att belysa varför jag började ägna mig åt politik i vuxen ålder när jag enklare kunde ha odlat andra intressen.

Det hela började med en rapport från Sjöfartsverket 2013 där det konstaterades att sjöfarten på Vänern egentligen var av för liten omfattning för att orka bära sina kostnader och ännu mindre skulle orka bära investeringar i Göta älv. Som Hammaröbo och omgiven av Vänern måste det reageras på detta. Vårt största innanhav, en skärpyta?

En kanal mellan Vänersborg och Uddevalla har varit föreslagen länge. Nu gällande förslag på ombyggnad av slussar i Trollhättan kommer att kosta cirka 5 miljarder kronor, men enligt SGU behövs också en skredsäkring som kommer att kosta cirka 6 miljarder. Då börjar vi närma oss kostnader för vad en kanal kan kosta, cirka 12-15 miljarder.

Mellan Vänersborg och Uddevalla är det 22 kilometer fågelvägen, samma väg är det cirka 7 kilometer som inte är sjö – detta betyder att mycket lite av infrastruktur störs av en kanal. Om en kanal byggdes så blev vi inte så beroende av Göteborgs hamn för vår matförsörjning. Inkluderande de EU bidrag på 30 procent som vi kan få till en ny kanal som medger trafik för 20 000 tons fartyg, är valet av en kanal givet istället för nya slussar.

Den andra och mer lokala anledningen till mitt politiska engagemang var skolprojektet – det skulle byggas en mängd nya skolar och förskolor på Hammarö. Mörmoskolan 7-9 blev plötsligt akut att utrymma efter cirka 20 år av varningar från elever och personal – detta ansvar får alla partier ta på sig.

Götetorpsskolan brann men byggdes inte upp på flera år utan barnen i skolan och förskolan förflyttades till Hammarö Utbildningscenter (HUC). Detta ansvar – att inte återuppbygga Götetorp – åligger endast vissa partier och är förklaringen till varför det står så många moduler på Mörmogärdet. Dessa hade troligen med en bättre schemaläggning kunnat vara färre än nuvarande cirka 160 stycken.

Vårstigen – en förskola på Sätter innehåller två avdelningar som aldrig kommer att öppna och dess kostnader har varit onödiga. Det finns nu idéer om att när Anneberg öppnar i april 2021 så finns det de politiker som önskar att vi behåller de villaförskolor som Anneberg har byggt för att ersätta? Detta och många andra kommunala planeringar kunde ha förutsetts med ett väl fungerande samhällsbyggnadsutskott, men tyvärr tyckte nya majoriteten att detta inte behövdes.

När detta år är till ända är vår skuldsättning cirka 1350 miljoner kr och då har vi minst 5 objekt kvar att besluta om:

• Mörmo F-6, eventuell utbyggnad, ny matsal

• HUC för hur många elever och eventuell särskola

• Lillängsskolan behövs den eller skall elever till Mörmo F-6 och marken bli bostäder?

• Hammarlunden – här fattades beslut om att den skall stå sin livstid ut, 10 till 20 år

• En ny större förskola på Lövnäs

• Eventuell utbyggnad på någon skola på östra delen för cirka 150-300 elever

Ovanstående kommer att kosta cirka 500 miljoner och då har vi hela Mörmoområdet kvar att lösa med simhall, flytt av Lunnevi, ny ishall, nya tennisbanor, fler parkeringar med mera.

Jag betalar gärna hög kommunalskatt om det går till ett gott ändamål och att den därefter sänks, men inte annars. Vi kommer att bli en av Sveriges mest skuldsatta kommuner. Mycket är hänförbart till bristande samhällsplanering.

Det finns många skäl till att engagera sig politiskt. Mina har varit en kanal till havet och ett vettigt sätt att bygga ut våra skolor och förskolor på, vad är ditt?

Ola Jonsson

Ordförande för Moderaterna på Hammarö