Ett solidariskt Europa i en ny tid

Debatt
PUBLICERAD:
Det är viktigt att vi nu får en bra diskussion om hur vi i EU ska ta emot människor som tvingats fly från sina hem och att vi ger bra villkor för dem som kommer hit för att arbeta, skriver Per-Inge Lidén.
Foto: Panagiotis Balaskas/AP
Att vara medlem i EU innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Ungern, Tjeckien och Polen måste ta sitt ansvar och ta emot människor på flykt, skriver Per-Inge Lidén.

Den lördag jag skrev den här texten gick jag upp tidigt. Jag var i kyrkan klockan sju och öppnade för den eritreanska församlingen som lånar vår kyrka för att fira ortodox gudstjänst. Rökelsekar, ikoner, många unga familjer med barn och eritreanskt bröd till kyrkfikat är nya ingredienser i vår kyrkas liv.

Att vår stad börjar bli en mångkulturell plats där bussföraren, läkaren eller kyrkobesökaren kommer från en annan kultur är något som påverkar oss alla. Liksom att vi sliter med att finna medel för bra svenskundervisning och hitta praktikplatser.

Världen har 66 miljoner människor som är på flykt undan krig, förtryck och miljökatastrofer – varav hälften barn. De flesta tas emot av länder i närområden som Bangladesh, Libanon, och Kenya – men somliga söker sig också till Europa.

EU-kommissionen har nyligen presenterat ett nytt förslag till migrationspolitik. Dublinfördraget om första asylland skrotas till förmån för att man kan söka asyl där man har anknytning. Fler lagliga vägar att söka asyl ska skapas. Alla ska tas emot för en första kontroll och säkerhetsgranskning under fem dagar. De som kommer från länder med mindre än 20 procents chans att få stanna får en snabbare process på 12 veckor. För övriga sker en normal asylansökan.

Om ett land upplever sig få oproportionerligt många sökande ska sökande omfördelas till annat land efter en fördelningsnyckel som bygger på ländernas BNP och befolkningsstorlek. Man vill pröva att låta organisationer och civilsamhället stå för mottagandet i vissa fall – mot betalning. Tydliga regler för arbetskraftsinvandring ska införas. De länder som vägrar att låta asylsökande få uppehållstillstånd ska istället få bidra med arbetet att verkställa utvisningarna. Starkare krav ska ställas på att utvisa de personer som fått avslag.

Det finns goda ansatser i förslaget. Att EU ska fortsätta ta sin andel av världens flyktingar är bra. Det är viktigt med fler lagliga vägar för att söka asyl. Att få fly till ett land där en person har anknytning är viktigt. Snabbare beslutshantering är ett måste. Att tydligare involvera organisationer och föreningar i mottagningsarbetet är lovvärt. Det behövs bra regler för arbetskraftsinvandring. En fördelning av de som får uppehållstillstånd mellan EU:s olika länder är helt nödvändigt.

Men det finns annat att kritisera. Att vara medlem i EU innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Ungern, Tjeckien och Polen måste ta sitt ansvar och ta emot människor på flykt. Att låta dem istället ansvara för utvisningsprocesserna istället är befängt. Barns rättigheter bör lyftas fram än mer med sikte på att mammor, pappor och barn kan återförenas. Barn som ensamma söker asyl bör tas omhand med ömhet och få stanna om processen blivit för långdragen. Det är viktigt med långsiktiga uppehållstillstånd så människor får incitament att utbilda sig och jobba. Snabbspåret från så kallade säkra länder får inte innebära att sexuella, religiösa och andra minoriteter från de länder som i övrigt är stabila missgynnas.

Det är viktigt att vi nu får en bra diskussion om hur vi i EU ska ta emot människor som tvingats fly från sina hem och att vi ger bra villkor för dem som kommer hit för att arbeta. Än viktigare är att vi fortsätter undanröja orsakerna till att människor behöver fly för sina liv. Rättvis handel, arbete mot klimatförändringar och bra bistånd är våra viktigaste bidrag till en värld där människor får bo och leva i fred och säkerhet.

Per-Inge Lidén

Språkrör, Miljöpartiet Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.