"Det angår alla hur skogen sköts"

Insändare
PUBLICERAD:
Stora Enso planerar avverkning vid Lidsbron och Sunnemo. Detta har rört upp känslor bland allmänheten och i insändaren fortsätter skribenten att ange varför.
Foto: Pia Holmström
I den debatt som varit om avverkningarna av Sunnemoskogarna har det framförts argument som att skogsägare måste få göra som de vill med skog som de äger. Vi som inte äger skogen skall inte lägga oss i hur den sköts. “Låt proffsen sköta skogen” säger man.

Att äga en sak betyder inte per automatik att man har rätt att göra vad man vill med den. Även fast du äger en bil så betyder inte det att du får köra hur du vill. Det finns ett omfattande regelverk och lagar om lämplig hastighet, utsläpp och bilprovning mm så att både ägaren och övrig allmänhet inte skadas.

Det finns en allmän acceptans i samhället att allmänhetens intresse av säkerhet och liv står över äganderätten. Det är inte kommunism. Det är mänskliga rättigheter och sund omtanke.

Den senaste tiden har det varit fara för liv och hälsa i den pandemi som vi nu går igenom. Vi förstår att vi måste införa omfattande inskränkningar i möten, var vi arbetar och annat som vi kan göra för att förhindra smittspridning.

Vi lever nu i klimatförändringens tid som förorsakats av människan. Att vara skogsägare i denna tid innebär att ha ett mycket stort ansvar. Skogen är en av våra viktigaste så kallade kolsänkor. Skogen tar upp mycket koldixid från atmosfären och lagrar den.

Hugger vi ner skogen släpper hyggena ut stora mängder växthusgaser och det dröjer cirka 10-15 år innan det tas upp koldixid igen. Enligt de ledande klimatforskarna har vi inte mer än 10 år på oss att få ner utsläppen. Läget är akut.

Att skogen får stå kvar nu och ta upp koldioxid är en av de viktigaste åtgärderna vi kan göra för att dämpa växthuseffekten och hindra ökad uppvärmning av jordens medeltemperatur. Den varsamma avverkning som vi kan tillåta måste avge minimalt med koldioxid.

Vi riskerar att få omfattande perioder av torka som kan leda till skogsbränder och grundvattenbrist i många delar av landet. Vattenbrist kan leda till mindre skördar som ger mindre mat och höjda matpriser. När havsnivåerna höjs måste delar av många samhällen flytta till mycket stora kostnader. Vi ser varje dag i våra tidningar hur klimatpåverkan redan är stor i många delar av världen.

Att inte göra allt vi kan nu för att hålla nere halten växthusgaser i atmosfären kan leda till att vi tvingas göra än mer akuta insatser senare som är mycket dyrare och mer drastiska. Är de stora skogsägande bolagen beredda att vara med och betala de insatserna då som deras omfattande hyggen bidrar till att orsaka? I slutändan blir det antagligen vi alla skattebetalare som får betala. Därför angår det alla hur skogen sköts.

Dan Frendin biolog

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.