• idag
    18 jan
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    19 jan
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.1 mm
  • onsdag
    20 jan
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.2 mm
  • torsdag
    21 jan
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      4.0 mm
  • fredag
    22 jan
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Prisa morgondagen

Signerat | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Årets Nobelpris påminner om vilka framsteg som görs. Och att världen på det stora hela blir en bättre plats, skriver Edvard Hollertz. (Bild från Kungliga Vetenskapsakademien tillkännagivande av årets Nobelpristagare i fysik.)
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Men kanske har vi börjat ta de ständiga framstegen för givna. Att mänskligheten under de senaste generationerna har sett en otrolig välståndsökning har blivit vardag, skriver Edvard Hollertz.

Framtiden kläs allt oftare i svart. Men årets Nobelpris påminner om vilka framsteg som görs. Och att världen på det stora hela blir en bättre plats.

Vi vältras dagligen i elände. Är det inte coronapandemin så är det klimatförändringarna eller populistiska politiker som riskerar att leda oss i fördärvet. Rapporterna haglar om hur västländer sluter sig och auktoritära stater rustar. Och visst finns det anledning att se på utvecklingen med allvar, men vi får inte tappat tron på morgondagen.

När läget i Sverige målas upp så stänker det av mörk färg. Skjutningar och sprängningar har blivit vardag. Otryggheten växer. Välfärden svajar. Plötsligt verkar det som att framtidstron – denna urmyt i väst – har fått sig en törn. Att varje generation får det bättre är ett antagande som har naggats i kanten när många längtar tillbaka.

Den växande pessimismen verkar göra att tron på framtiden i en del sammanhang har blivit kontroversiell i sig. Det märks på flera områden. I klimatfrågor kan teknikoptimisten anklagas för att vara både naiv och dum. Och den som i Sverige hävdar att Polisen kommer att lyckas slå tillbaka mot den växande brottsligheten utan att lagstiftningen ändras till oigenkännlighet – som genom tillåtandet av anonyma vittnen – kan anses lika blåögd.

Men så kommer en dryg vecka av tillkännagivanden av Nobelpris. Och de tänder ljus i ett land som går mot mörkare tider. Varje prisad bedrift är en djupdykning i bragder som fått mänskligheten att ta kliv framåt i förståelsen för hur världen fungerar. Att lägga ny kunskap till den vi har i de väldiga biblioteken. I år kan vi förundras över forskningen som visar att det finns svarta hål. Likaså prisas upptäckten av hepatit c-virus. Ekonomipristagarnas enträgna arbete med att utveckla nya former av auktioner är fascinerande, inte minst som ett exempel på hur detaljerad dagens spjutspetsforskning är.

Men kanske har vi börjat ta de ständiga framstegen för givna. Att mänskligheten under de senaste generationerna har sett en otrolig välståndsökning har blivit vardag. Precis som att människor runt om i världen har lyfts ur fattigdom i rekordsnabb takt under de senaste årtiondena.

Framstegen är dock långt ifrån givna. De kräver öppna samhällen, en tro på framtiden och ihärdigt arbete. Det finns inga mirakelkurer, mot vare sig klimatförändringar eller brottslighet.

I en nyligen publicerad rapport har tankesmedjan Timbro beskrivit den positiva utvecklingen av folkhälsan och sjukvården i Östtyskland. Nu i oktober är det 30 år sedan Tysklands återförening och sedan dess har skillnaderna i förväntad livslängd mellan öst och väst mer eller mindre utraderats. Detta tack vare privata investeringar i sjukvård, nya medicinska behandlingar och ett bättre pensionssystem – tre saker som alla förutsätter en stark tro på morgondagen.

En ljus framtid förutsätter att vi tror på den. Dagens samhällsproblem skall inte underskattas, men de får inte heller överskugga vår värld.

Edvard Hollertz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.