• idag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Beslut om skolan ska fattas nära elever och lärare

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
I dag har vi en invecklad styrning med detaljerade statliga regler och riktade statsbidrag som ibland styr bort från det övergripande målet att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande, skriver Mats Gerdau och Kenneth Handberg.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Men skolan är en del av samhället där exempelvis boendesegregationen, eller om skolan är placerad i glesbygd eller tätort, skapar skilda förutsättningar. Det finns inga enkla lösningar, skriver Mats Gerdau och Kenneth Handberg.

Vi är övertygade om att en skola som styrs lokalt med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna är det bästa för elever och lärare. Vardagsbesluten ska fattas nära de som berörs. Men skolan är ett gemensamt ansvar där staten har en viktig roll för att stötta och bidra till en likvärdig skola.

Flera partier, organisationer och andra debattörer använder pandemin som intäkt för att staten måste ta över ansvaret för exempelvis skolan. Som representanter för de kommunala huvudmännen blir vi ibland beskyllda för att rakt av säga nej till att ens utreda frågan om ökad statlig styrning av skolan. Det gör oss förvånade, det är ju precis tvärtom. Vi välkomnar en utredning som reder ut vad ett förstatligande innebär och hur det kan bidra till elevers lärande. För det finns många frågor.

De rör finansiering och fördelning av resurser. De rör anställningsformen för lärare och för alla annan skolpersonal. De handlar också om hela utbildningssystemet – från förskola till vuxenutbildning – och hur det kommer att påverkas om olika skolformer delas upp. Och de handlar om kommunernas roll. På 10 år kommer antalet barn och ungdomar i grundskole- och gymnasieålder att öka med omkring 150 000 personer. Vid ett statligt huvudmannaskap – ska staten då planera för och bygga nya skolor? Vem bestämmer var de ska ligga? Och så vidare.

Utbildningsberedningen inom Sveriges Kommuner och Regioner lyfte detta i en skrivelse till utbildningsdepartementet i våras. Där var utgångspunkten tydlig: En grundlig utredning behövs och måste ha fokus hur ett förändrat huvudmannaskap på riktigt kan bidra till stärkt likvärdighet och kvalitet.

En bättre likvärdighet är en ödesfråga, något vi ser och uppmärksammar varje gång vi till exempel presenterar en öppen jämförelse eller andra analyser av skolan. Men skolan är en del av samhället där exempelvis boendesegregationen, eller om skolan är placerad i glesbygd eller tätort, skapar skilda förutsättningar. Det finns inga enkla lösningar.

Vi ser gärna en utredning men vi tror inte att en genomgripande och tidsödande skolreform kommer att gynna elever och lärare. Framgångsfaktorerna går att finna på varje skola – i utveckling av undervisning, i ledarskapet. Där det finns möjligheter till lokala prioriteringar.

Grundläggande är att ansvar och befogenheter måste hänga ihop. I dag har vi en invecklad styrning med detaljerade statliga regler och riktade statsbidrag som ibland styr bort från det övergripande målet att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Riksrevisionen har tydligt slagit fast att den här typen av detaljstyrning inte är ändamålsenlig. Här behövs en förändring.

Under coronaåret har kommunerna, och varje skola, klarat av att möta en extrem situation genom att snabbt kunna ställa om för att möta de nya förutsättningarna. Till skillnad från en del statliga verksamheter har kommunerna och skolorna klarat detta bra. Under pandemin har ansvarsfördelningen mellan skola, huvudman och stat varit tydlig och fungerat som det är tänkt att den ska göra.

Det visar vilket robust system som svensk skola vilar på. På det ska vi bygga vidare. Utred gärna skolans framtida struktur, men gör inte debatten så enkel. Kravet på likvärdighet och kvalitet måste vara det överordnade, inte var huvudmannaskapet ska ligga.

Mats Gerdau (M)

Ordförande i SKR:s beredning för utbildningsfrågor

Kenneth Handberg (S)

Vice ordförande i SKRs beredning för utbildningsfrågor

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.