Hoppa till huvudinnehållet

Stort rekryteringsbehov till transportsektorn i Värmland

Publicerad:
Vi behöver fler fordons- och transporttekniska utbildningsplatser i gymnasieskolan. Och för att fylla utbildningarna behöver skolor och kommuner marknadsföra sina utbildningar bättre, skriver Caj Luoma.
Vi behöver fler fordons- och transporttekniska utbildningsplatser i gymnasieskolan. Och för att fylla utbildningarna behöver skolor och kommuner marknadsföra sina utbildningar bättre, skriver Caj Luoma. Foto: Transportföretagen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Drygt hälften av studenterna från fordons- och transportprogrammet har en etablerad ställning på arbetsmarknaden redan ett år efter avslutade gymnasiestudier, skriver Caj Luoma.

Transportsektorn har ett långsiktigt stort rekryteringsbehov i hela landet såväl som i Värmland. Långsiktigt behövs personal till både föraryrken, sjöfart och verkstäder. Ska vi räkna med att ha en hållbar och konkurrenskraftig transportsektor behöver kompetensförsörjningen därför stärkas och säkras.

Sverige växer och därmed ökar även behovet av transporter. Till och från skola, jobb och fritid. Transportnäringen är en förutsättning för handeln, industrin och för att hela samhället ska fungera. Även om hela tillvaron ställts på sin spets till följd av coronapandemin, rullar transporterna.

Konsekvenserna som kan uppstå om branschen inte lyckas rekrytera är många och kan på sikt bli allvarliga. Svårigheterna att hitta personal hämmar företagens utveckling och därmed också deras möjligheter att investera i ny teknik och att växa. Det blir även svårare för det näringslivet i Värmland att växa och utvecklas eftersom en stabil transportsektor är en förutsättning. Risken att bli omsprungen av utländska aktörer ökar dessutom och Sverige kan halka efter i den teknikutveckling transportsektorn befinner sig i.

Så skriver du en debattartikel

Fordonstekniska elever är hett eftertraktade på arbetsmarknaden. Drygt hälften av studenterna från fordons- och transportprogrammet har en etablerad ställning på arbetsmarknaden redan ett år efter avslutade gymnasiestudier. Det är den högsta siffran bland alla gymnasieprogram. Utmärkta möjligheter till anställning finns även för dem som väljer utbildningar som leder till anställning inom sjöfarten.

För att den svenska transportnäringen ska kunna fortsätta att utvecklas och stå sig stark efter corona, krävs handlingskraft och politiska beslut. Vi behöver fler fordons- och transporttekniska utbildningsplatser i gymnasieskolan. Och för att fylla utbildningarna behöver skolor och kommuner marknadsföra sina utbildningar bättre.

Utbildningarnas innehåll behöver ses över löpande, så att de är uppdaterade och relevanta. Kvaliteten i utbildningssystemet måste höjas och säkras. Det behövs därför operativa resurser på regional nivå som säkerställer att samverkan mellan skola och näringsliv kommer till stånd och kan utvecklas över tid.

Vidare behöver antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen med koppling till transportsektorn öka. Därför vill vi se kommunala politiska beslut som innebär start av sådana utbildningar. Ett fungerande valideringssystem står också högt upp på vår önskelista då det bidrar till en bättre matchning på arbetsmarknaden.

Arbetskraft en stor fråga i återstarten av Sverige. Det är viktigt att pandemikrisen inte blir en kompetenskris. Mot denna bakgrund har vi i dagarna bjudit in företrädare för bland annat politik och myndigheter i Karlstad för att i dialog finna gemensamma lösningar för att säkerställa transportsektorns kompetensbehov.

Caj Luoma

Chef kompetensförsörjning, Transportföretagen

Artikeltaggar

ArbetsmarknadCoronavirusetDebattFordonGymnasieskolanTransportföretagenVärmlands länVuxenutbildning