I lördags mot HV71 petades Färjestads stjärnback Jonathon Blum.
Precis som resten av laget hade amerikanen ingen drömstart på säsongen, och i lördags fick han inte ens plats på sju backar.
– Det suger så klart, säger en märkbart besviken Blum.
Mot HV fick istället både Adam Ginning och junioren Joel Nyström chansen. Blum lämnades kvar hemma i Karlstad.
– Det är första gången på sex år som jag blir petad. Man får hitta de positiva bitarna i det och jobba på det som behövs.
Förra säsongen var Jonathon Blum en av SHL:s absolut bästa backar. 33 poäng mäktade han med, endast slagen i den kolumnen av Kodie Curran, Johannes Kinnvall och Jonathan Pudas – alla tre lämnade SHL för spel i Nordamerika eller KHL.
Ny roll
I år har det varit annat ljud i skällan. Efter sex matcher står det tilltänkta offensiva hotet på en poäng.
– Vi är många som har det tufft. Nu vann vi två och kan kanske få in lite självförtroende i laget, säger han.
Och fortsätter;
– För min del är det en helt annan roll än förra året. Jag spelar mycket mindre och knappt någonting i powerplay. Jag vet inte om de vill ändra mitt spel till en mer defensiv spelare.
19 av de 33 poängen som Blum stod för under debutsäsongen i SHL kom i just powerplay. Jesse Virtanens intåg i laget har inneburit en stor förändring. Från att snitta närmare fem minuter per match i spelformen ligger amerikanen nu på knappt två och en halv, även i fem mot fem har istiden krympts avsevärt.
– Jag har varit "quarterback" i powerplay hela karriären, jag visste att det skulle komma en tid då jag inte längre är förstahandsvalet. Men jag trodde inte att det skulle bli i år och från dag ett.
Han menar att det kändes förutbestämt.
– Det var frustrerande att rollerna var så satta från dag ett. Jag hann inte ens sätta min fot i Sverige innan det var bestämt, det svider.
"Se mig om efter annat"
Utifrån kan man kolla på Färjestads backsida och ser tydliga lyxproblem. Tre, kanske fyra eller fem backar med klara powerplaykompetenser. Blums fall i den hierarkin har tagit hårt.
– Jag hade ett riktigt bra år förra året. När jag kom tillbaka spelade jag sex eller sju minuter mindre än förra året, fick inte vara med i powerplay. Jag förväntade mig inget sådant, det suger.
Hur påverkar det dig?
– Det är svårt. Jag är ingen svensk spelare, jag har inte jobbet kvar i ligan om fem, tio år. Jag är en importspelare, vi får jobb för att vi bidrar med poäng.
– Ser man det krasst ur en självisk synvinkel behöver jag sätta mat på bordet hemma, funkar det inte här behöver jag nog se mig om efter annat. Jag har inget kontrakt nästa år, jag behöver spela för mig själv. Ingen vill ha en import som inte gör poäng.
Samtidigt inser han att det inte hjälper att stå bredvid och klaga.
– Vill de att jag spelar som en defensiv back får jag börja göra det. Svårare än så är det inte. Det enda jag vill är att spela.
Känner du att du fått guidningen du behöver?
– Vi har haft möten, men som jag har sagt: ska jag spela 20 minuter per match eller tolv, offensivt eller inte.
NWT har sökt Peter Jakobsson för en kommentar. Han avböjer att kommentera.