Socialdemokraterna har gett sig för Miljöpartiet

Ledare
PUBLICERAD:
Isabella Lövin kör över Morgan Johansson.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kollaps. Kapitulation. Orden som beskriver hur Socialdemokraterna böjt sig för Miljöpartiets krav i migrationspolitiken är många och träffande. Ändå var beskedet i onsdags inte särskilt förvånande.

Om något så har Löfven de senaste åren på ett närmast övertydligt sätt bevisat att han och socialdemokratin är beredda att göra närapå vad som helst för att trygga regeringsmakten, om det så handlar om att sälja ut sin själ. Så fick vi januariöverenskommelsen med de udda paren S, MP, Centern och Liberalerna, stödda på Vänstern som ibland hotar med ett misstroende de själva är för små för att väcka. Och så får vi en återgång till ett generöst migrationskaos.

Annars har det låtit helt annorlunda från såväl statsminister Stefan Löfven (S) som hans migrationsansvarige minister Morgan Johansson (S) de senaste åren. Sverige måste ha en stramare och mer restriktiv migrationspolitik, har det hetat i tal och på presskonferenser. Vi kan inte ha någon återgång till situationen som ledde fram till migrationskrisen 2015! Men så kom onsdagen.

En förnedrad Morgan Johansson fick stå bredvid en triumferande Isabella Lövin (MP) och tala om för svenska folket att det nu snarare blir en mer generös migrationspolitik igen. För det är kontentan av vad de båda ministrarna sade. Det har nämligen varit oenighet i regeringen om vilka av den havererade parlamentariska migrationskommitténs förslag som skall skickas ut på remiss.

Av de 26 redan där urvattnade förslagen var det enbart S som stod bakom samtliga och MP bara tre. S ville att samtliga skulle gå till remissrundan, men MP vägrade. Ett rätt udda förfarande att ett enskilt litet 4,4-procentsparti kan sätta sig på tvären sådär och överpröva förslagen som kommit fram ur en tvärpolitisk utredning vars syfte var att nå så bred enighet som möjligt. För att få med sig sin koalitionspartner så var S tvungna att acceptera att MP lade till ett antal egna förslag som nu också skall ut på remiss.

Det här är inget annat än ett rent haveri, eller kollaps som moderatledaren Ulf Kristersson kallade det. Syftet är inte att få till en ny och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Syftet är att rädda kvar S vid makten och undvika regeringskris. S har fått ge sig för de obstinata miljöpartisterna (och till viss del även en egen intern opinion).

Även om S skjuter det slutliga avgörandet framför sig – förslagen skall som sagt remitteras innan det blir dags för regeringen att lägga proposition i vår så att en ny lag kan börja gälla när den tillfälliga går ut den 20 juli 2021 – så har de gett besked nu. Har man vikit ned sig nu så kommer man att vika ned sig nästa år. För är det något som kännetecknat Löfven så är det hans och Socialdemokraternas osvikliga förmåga att böja på ryggen bara resultatet blir att S fortfarande innehar regeringsmakten.

Att det sedan på sikt, säg framåt valet 2022, kan bli besvärligt när man måste stå för en generös migrationspolitik som ratas av en stor del av svenska folket, är en sak man får ta itu med då. S kan fortfarande spela taktiskt skickligt, även om det mycket beror på motståndarsidans egen tafflighet, men har tappat förmågan att tänka mer strategiskt. Det lär straffa sig.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.