Nobelprisad gensax behövs i fält

Ledare
PUBLICERAD:
Kemipristagarna Jennifer A Doudna och Emmanuelle Charpentier.
Foto: Alexander Heinl/Picture Alliance/DPA/AP
Under onsdagen offentliggjordes att Nobelpriset i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9. Produkten är ett verktyg som har revolutionerat flera sektorer.

Användningsområdena inom medicin är närmast oändliga och verktyget är på god väg att kunna åtgärda de mest svårbehandlade sjukdomar. Även inom växtförädlingen har forskarsamhället formligen jublat över dess användbarhet. Dock sattes skrattet i halsen för de verksamma inom EU efter att man i princip förbjudit dess användning inom unionens gränser. Det är ett ställningstagande som bör upphävas genast.

Gensaxens förmåga att precist förändra en bit DNA efter tycke, utan att behöva hantera oavsiktliga mutationer på övrig arvsmassa, är det som gör den så användbar.

Många forskare var övertygade om att detta revolutionerande verktyg tvunget måste räknas som ett undantag från EU:s direktiv om GMO-grödor. Det finns inget uttalat förbud mot GMO i EU, men det är i praktiken ändå förbjudet. För att få odla en gröda med modifierad arvsmassa krävs ett tillstånd. Tillståndet kostar miljontals kronor och flera år att få, och alla medlemsländer har rätt att lägga in veto mot godkännandet även efter att grödan klarat säkerhetstesterna. Om ett medlemsland säger nej får ingen inom unionen odla den. Det har gjort att enbart en GMO-gröda nu odlas i EU – majsen MON810 i Spanien.

Undantag från detta görs. Traditionell växtförädling är godkänt, trots att det förändrar arvsmassan på ett tämligen ”onaturligt” sätt. Oftast används kemikalier eller strålning för att stressa fram eftertraktade mutationer. Det anses dock av EU-domstolen som tillräckligt ”naturligt” för att inte räknas som GMO.

Men när fallet med grödor som modifierats med hjälp av gensax kom upp till samma domstol 2018 blev beskedet att det var att likställa med GMO och att samma tillståndsförfarande därmed är applicerbart. Trots att grödor som förändras med gensax inte går att skilja från traditionellt växtförädlade grödor ens i laboratorium.

Det sydsvenska stärkelseföretaget Lyckeby starch har tagit fram en ny potatis som gör att både energianvändningen för stärkelseframställningen och processkemikalierna kan minskas drastiskt, och innehållsförteckningen blir e-nummerfri. Trots alla dessa fördelar får inte gensaxförädlade grödor odlas kommersiellt i Sverige överhuvudtaget varvid Lyckeby flyttar odlingarna utomlands. Frustrationen för de svenska potatisodlarna är stor.

Samtidigt som metoden stoppas i EU springer omvärlden om i hög takt. Tekniken möjliggör att fler grödor kan odlas i ett föränderligt klimat, mindre bekämpningsmedel behövs, gamla kulturväxter återupplivas och trädens massa kan öka.

När världen nu förundras över det Nobelprisvärdiga verktyget behöver politiken hänga med. För miljöns, jordbrukets och framtidens skull.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.