Ge åklagarna mer pengar

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Inför 2021 har Åklagarmyndigheten äskat om ytterligare blygsamma 50 miljoner till budgeten. Men av regeringens totala extrasatsningar om 105 miljarder för 2021 får Åklagarmyndigheten 0 kronor.
Foto: Anders Wiklund/TT
Om samhället ska vinna kampen mot den grova brottsligheten bör regeringen ge Åklagarmyndigheten mer resurser. Skattebetalare betalar idag mer pengar till advokaterna som försvarar åtalade än till åklagarna som ska företräda det allmänna.

Rättsväsendet är en kedja som består av polis, åklagare, domstol och kriminalvård. En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk och för att lag och ordning ska råda i landet måste alla funktionerna fungera.

Åklagarmyndigheten ropar just nu på hjälp. På tisdagen besökte riksåklagare Petra Lundh riksdagens justitieutskott för att orientera om läget. Åklagarna har under senare år fått allt mindre del av rättsväsendets resurser samtidigt som arbetsbelastningen ökat.

En symbolisk gräns passerades under 2019. Då hade statens utgifter för offentliga försvarare för första gången växt sig förbi Åklagarmyndighetens sammanlagda budget. Det kan sättas i relation till att myndighetens budget år 2007 var hela 32 procent högre än kostnaderna för offentliga försvarare. Här har skett en förskjutning som gynnar den organiserade brottsligheten. Åklagarmyndighetens resurser borde ha vuxit i takt med att rättegångarna har blivit mer omfattande och komplicerade.

Inför 2021 har Åklagarmyndigheten äskat om ytterligare blygsamma 50 miljoner till budgeten. Men av regeringens totala extrasatsningar om 105 miljarder för 2021 får Åklagarmyndigheten 0 kronor.

Statsminister Stefan Löfven har hittills varit avvisande till att ge mer pengar till Åklagarmyndigheten. Hans argument har varit att myndigheten fått mer pengar 2014 och att myndigheten nu har ett överskott. Problemet Löfven och regeringen inte vill se är att kostnaderna hela tiden ökar. Myndigheten har själv varnat för att man måste säga upp nära 100 anställda om januaripartiernas budgetförslag går igenom.

Det är väldigt svårt att förstå hur detta går ihop med regeringens uttalande ambition om att bekämpa brottsligheten. Ansvariga statsråd för rättsväsendet är justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S). Den 6 oktober skrev de tillsammans en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”inte en krona ska gå till kriminella gäng”. Artikeln borde kanske ha haft rubriken ”inte en extra krona ska gå till åklagarna”.

Ännu svårare blir det att förstå hur Liberalerna och Centerpartiet ska kunna argumentera för vad som i praktiken skulle vara en nedskärning av Åklagarmyndigheten. Liberalerna presenterade igår 34-punktsprogrammet ”pakt mot gängen”. Flera av förslagen innebär ändrade arbetsförutsättningar och större ansvar för åklagare, men ingenstans lovas mer resurser.

Moderaterna föreslår i sin skuggbudget att Åklagarmyndigheten ska få 75 miljoner. De vill ta frågan till Riksdagen för att låta L, C och även S bekänna färg. Låt oss hoppas att januaripartierna och regeringen tar sitt förnuft till fånga. Ett välfungerande åklageri är en förutsättning för att samhället ska kunna pressa tillbaka brottsligheten.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.