• idag
    22 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Kvinnor är skogsbrukets hjältar, inte offer

Signerat
PUBLICERAD:
I ett av världens mest jämställda länder är det därför naturligt att kvinnor har lika bra förutsättningar som män att ta del av det ”gröna guldet”, skriver Ester Hedin.
Foto: Patrick Trägårdh/TT
I ivern att förbättra läget för kvinnor i branschen har en del enkelspåriga idéer grundade på genusteorier, normkritik och intersektionalitet tagit plats, skriver Ester Hedin.

Sveriges yta utgörs till 70 procent av skog, vilket också är en av landets mest betydelsefulla exportvaror. Även om det finns fog för att påstå att äganderätten farit illa de senaste åren, så är skogsägande en maktfaktor. Det är en långsiktig investering som historiskt gett god avkastning.

I ett av världens mest jämställda länder är det därför naturligt att kvinnor har lika bra förutsättningar som män att ta del av det ”gröna guldet”. Enligt en ny nordisk studie pekar den mätbara jämställdheten åt rätt håll, men branschens iver att bli bättre öppnar för att svepas med i ideologiska felslut om kvinnans roll.

Historiskt har skogsarbete mestadels varit ett kvinnogöra. Ved till spisen, bete och hamlade kvistar till kreaturen var småbrukarhustruns gebit. I boken ”Träd: En vandring i den svenska skogen” (2018), som skildrar den svenska skogens historia, beklagar sig författaren således över att så lite finns dokumenterat om denna typ av skogsbruk just eftersom det inte var de historieskrivande männen som utförde det. När boken ”Kockor – skogsbrukets glömda hjältar” kom ut i våras förvånades många över den stora roll som kvinnor faktiskt spelat för utvecklingen av det moderna skogsbruket.

Mycket har hänt sedan den preindustriella eran. Kvinnor äger enligt den nya studien numera ungefär 40 procent av den privatägda skogen, medan enbart 4 procent jobbar som skogsarbetare. Under 2017 när berättelser under hashtaggen #metoo vittnade om sexuella trakasserier tog även vittnesbörd från skogsbranschen plats, märkta med #slutavverkat. Berättelserna handlade om en alltför grabbig kultur bland svenska skogsarbetare som gjorde det svårt att känna sig inkluderad som kvinna. Larmet togs på allvar. Skogsbranschen bygger på förtroende, då finns det inte mycket plats för sexism.

Redan 2011 uppmärksammade alliansregeringen att skogsbranschen behövde en jämställdhetsstrategi och sedan dess följer Skogsstyrelsen upp läget på området. Rapporten för 2019 visar att 12 av 16 indikatorer går åt rätt håll. De skogliga utbildningarna får fler och fler kvinnliga sökanden och även de kvinnliga skogsarbetarna blir fler, om än långsamt. Kvinnor tar i ökande omfattning plats i skogen som jägare, forskare och skogsägare.

Kvantitativa mått säger dock inte allt om hur jämställd en sektor är och #slutavverkat vittnade om att mer kvalitativa åtgärder behöver sättas in.

Skogsstyrelsens rapport visar på det området en bekymrande svaghet. I ivern att förbättra läget för kvinnor i branschen har en del enkelspåriga idéer grundade på genusteorier, normkritik och intersektionalitet tagit plats. Myndigheten inspirerar aktörer i både utbildning och näringsliv att anamma idén om kvinnor som offer. Det är beklagligt. Bättre är däremot myndighetens arbete med att belysa kvinnornas ovärderliga del i utvecklingen av skogsbruket historiskt.

För att ta jämställdheten i skogen framåt är det vassare att utgå från kvinnor som skogsbrukarhjältar, snarare än offer.

Ester Hedin

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.