Budget 2021 är ett vägval

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson presenterade partiets höstbudgetmotion under en pressträff i riksdagens pressrum.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ibland sägs det att svensk politik saknar stora skillnader och strävar mot konsensus. Men när Moderaterna presenterade sin skuggbudget var det tydligt att skiljelinjen vänster-höger fortfarande är skarp. Samt att det finns en stor skillnad i synen på brottsligheten.

Nu har oppositionspartierna presenterat sina skuggbudgetar. Sist ut var Moderaterna. Deras budget borde egentligen kunna gå igenom. M är det största icke-socialistiska partiet i riksdagen och väljarna har gett riksdagen en icke-socialistisk majoritet. Stefan Löfven fick styra sitt första år av mandatperioden på en M+KD-budget.

Det lär det dock inte upprepas nu. Januariöverenskommelsen syns ha cementerats och Liberalerna och Centerpartiet funnit sig i sin nya position som stödpartier till S. Men även om M:s budget knappast kommer att gå igenom är den ändå intressant att studera. Vilka är skillnaderna mellan det största oppositionspartiet och regeringen? Vilket vägval gör Sverige?

Man kan först konstatera att båda budgeterna fokuserar på att hantera de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Men medan den S-ledda regeringen satsar på att öka tryggheten för dem som förlorar jobben satsar M på att få fram fler jobb. Ulf Kristersson ser en överhängande risk att delar av arbetslösheten permanentas med regeringens budget. M föreslår ytterligare ett jobbskatteavdrag som ska öka skillnaden mellan att jobba och gå på bidrag.

Totalt vill Moderaterna sänka skatterna med 31 miljarder permanent. Huvuddelen av sänkningen blir genom jobbskatteavdraget. Men skatten på pension föreslås också sänkas med drygt 9 miljarder. Pengarna ska bland annat tas från migration och bistånd. Det sista ska minska med 15 miljarder. Den klassiska vänster-höger konflikten är således fortfarande tydlig i ekonomiska frågor.

Men sedan finns en annan väsentlig skillnad mellan Moderaternas skuggbudget och regeringens budgetproposition. Den skillnaden handlar om hur man uppfattar hotet från brottsligheten. Regeringen ser ekonomin som den enskilt viktigaste utmaningen medan M menar att brottsutvecklingen är en lika stor samhällsutmaning som pandemikrisen.

Det gör inte regeringen. Läser man i budgetpropositionen, under utgiftsområde fyra – rättsväsendet – återfinns de gamla socialdemokratiska talepunkterna som förnekar utvecklingen. Det heter att brottsligheten inte ökat, utan möjligtvis bytt karaktär.

Bedömningen förklarar kanske varför regeringen sedan inte skjuter till några större resurser till de rättsvårdande myndigheterna. Moderaterna säger sig däremot vilja inleda ganska genomgående reformer av rättspolitiken som ska föras i dansk riktning. Samtidigt är M:s egna satsningar kanske helt i nivå med retoriken: 1,7 miljarder mer än vad regeringen satsar.

Trots det kan man inte klaga på att det skulle saknas skillnader och alternativ i svensk politik. Det finns ett tydligt borgerligt alternativ till Januaripartiernas förslag. När riksdagsledamöterna från L och C röstar för regeringens budget röstar de för mer bidragspolitik samtidigt som de skjuter kampen mot den organiserade brottsligheten på framtiden.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.