Bildandet av naturreservat i Värmland inleddes på allvar för ett halvsekel sedan. Sedan dess har 206 naturområden skyddats för eftervärlden.
Det senaste – Naturreservatet Rackstadskogen – bildades i april i år. Området ligger vid sjön Racken i Arvika kommun och hyser näringsrik granskog med branter och tallar samt även delar med fina lövinslag. Platsen är kanske mest känt för alla berömda konstnärer som verkade där i början på 1900-talet.
Tidigare i år har ytterligare fyra reservat skapats i Värmland. Två av dessa, Havsvalladalen och Märramyren, är riktiga urskogsmarker med myrar och ligger längst upp i norra Värmlands västra och östra del. Tillsammans är ytan 3600 hektar.
Minsta reservatet bevarar höga träd
Ett av de första reservaten som bildades i länet är Hösås vid Värmlands Nysäter. Året var 1968 och reservatet är fortfarande det minsta med endast 1,7 hektar.
Den lilla anonyma platsen bevaras för att skydda länets största sammanhängande område med ask. Här i Värmland går Skandinaviens nordgräns för stora askbestånd, men tyvärr verkar askskottssjukan ha slagit till då några mycket högresta askar numera är döda och står som silvriga torrakor. Men återväxten är god med täta bestånd med askplantor. Floran är också rik och på våren är det gott om blåsippor.
Glaskogen 60 000 fotbollsplaner
Lite längre bort ligger det i särklass största reservatet Glaskogen på nästan 29 000 hektar. Det bildades 1970 och är nästan en tredjedel av länets totala reservatsareal på 95 000 hektar.
Glaskogen är främst avsatt för friluftslivet. Det finns många vandringsleder och området har som namnet antyder mycket skog, men en femtedel består av vatten. I reservatet är bara en mycket liten del av skogen skyddad för avverkning, resten får avverkas som i vilken skog som helst. Det syns, för i området finns tyvärr många kalhyggen. Däremot får det inte byggas något utan särskilt tillstånd av Länsstyrelsen. Sedan 1986 sköter en stiftelse tillsynen, driften och underhållet det gigantiska reservatet.
I normala fall är det Länsstyrelsen som förvaltar naturreservaten, men åtta i Värmland sköts av kommuner.
Mycket vatten
Två av de värmländska reservaten är huvudsakligen marina. Segerstads skärgård (1979) och Värmlandsskärgården (1980) skyddar tillsammans drygt 20 000 hektar, i huvudsak vatten. Men i skärgårdarna finns det många små öar, holmar, skär och vikar som är viktiga inslag.
Länets allra första område som naturskyddades är ravinerna vid Apertin. Redan 1936 bestämdes det att platsen skulle bevaras som naturminne. 1991 utökades det och ombildades till statligt naturreservat.
Se men inte röra
Antalet bildade reservat har varierat stort under de gångna femtio åren. Runt 1970 och framåt skapades ungefär en till tre per år, några år helt utan. Men efter 1995 tog det fart med cirka 160 nya reservat.
När regeringarna skjuter till extra pengar blir det flera reservat. 2006 blev det 18 nya och under åren 2013 – 2014 togs beslut om hela 30 områden.
I alla reservat gäller stränga förhållanden. Det är titta men inte röra som gäller. Man får bara plocka bär och matsvamp samt endast elda på särskilt angivna platser om det finns. Alltså inte röra levande eller döda träd, buskar och kvistar samt inte köra motordrivna fordon, inte heller lösspringande hundar är tillåtna. I några få reservat är det tillåtet att tälta.
I regeringens förslag till höstbudget för 2021 är anslagen till skydd av värdefull natur ovanligt stor med cirka 1,6 miljarder. Några kronor kommer säkerligen att hamna i Värmland som då förhoppningsvis kommer att få ytterligare några nya naturreservat framöver.