Kaeth Gardestedt, beteendevetare bosatt i Malmö som hela yrkeslivet jobbat inom pr och marknadsföring, startade för 21 år sedan Kanelbullens dag. Hennes intresse för böcker och framför allt Frank Heller tog henne i höstas på ett besök till Skaraborg.
– 1999 skulle Hembakningsrådet, där jag på den tiden var projektansvarig, fylla 40 år. I stället för ett vanligt firande med middag ville jag lyfta fram hembakningen till en ny nivå.
– Kanelbullen är gemensamt för alla svenskar över hela landet. Bröd bakar man olika på olika ställen, men inte dessa jästa bullar med en doft av kanel som fyller hela hemmet med kärlek och omtanke.
– På våren det året började jag med arbetet som den 4 oktober resulterade i att morgon-tv på tvåan, fyran och Bolibompa hade kanelbullar med i sändningen. Jag hade innan mina sju år på Hembakningsrådet jobbat på tv två. På den tiden var internet inte så stort och sociala medier fanns inte, så det var ett annat sätt att jobba. Jag bakade många kanelbullar för att göra reklam för dagen.
Varför just den 4 oktober?
– Hembakningsrådet hade som mål att inspirera alla att baka hemma, det hade bildats på hösten. Jag ville ordna en dag som inte sammanföll med någon annan mat-temadag. På den tiden fanns inte så många temadagar och de flesta sådana finns bara ett eller två år innan de försvinner igen.
– Den 4 oktober 1999 var en måndag och samma dag skulle den internationella barndagen firas. Det tyckte jag passade som handen i handsken med min tanke om kanelbullens dag. Jag ville få ihop en insamling till förmån för barn ihop med den dagen, men det var ingen bagare som ställde upp på det. Från och med året därpå arrangeras internationella barndagen redan den första måndagen i oktober.
Hur firar du Kanelbullens dag?
– Jag brukar börja baka kvällen innan. Min deg bruka få jäsa två gånger, efter första jäsningen slår jag ner den och sen får den jäsa i tjugo minuter till då blir den riktigt väljäst. Sedan är det viktigt att inte snåla med fyllningen.
– På morgonen den 4 oktober brukar jag hänga påsar på mina grannars dörr och så får även han som kommer med morgontidningen och posten en kanelbulle också.
Visst har du gjort en till stor matinsats för landet?
– Ja, 1981 introducerade jag kiwifrukten till Skandinavien. Jag hade jobbat för olika organisationer på Nya Zeeland, men jag hade aldrig tidigare sett denna eller smakat denna bruna håriga äggformade frukt som snarare visade sig vara en vacker svan än en ful ankunge när den väl var uppskuren.