• idag
    26 okt
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    27 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Färre gubbar i riksdagen

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Krympt riksdag vore önskvärt.
Foto: Nelson
När riksdagen slog upp portarna för ett nytt arbetsår var antalet ledamöter på plats färre än vanligt, på grund av pandemin. Det bör inspirera till permanenta förändringar.

Det finns goda skäl att minska antalet riksdagsledamöter från dagens 349. I jämförelse med andra länder har Sverige många parlamentariker i förhållande till befolkningen. Norska stortinget består av 169 folkvalda. I danska folketinget sitter 179 ledamöter. Särskilt stor blir kontrasten utanför Norden. I det brittiska underhuset representerar 650 ledamöter över 65 miljoner invånare. I den tyska lagstiftande församlingen förbundsdagen företräder 709 ledamöter över 83 miljoner människor.

De många platserna i den svenska riksdagen får också effekten att bara ett parti kommer över fyraprocentsspärren får det många stolar. Miljöpartiets 4,4 procent i valet 2018 gav hela 16 riksdagsplatser.

Finns det då någon särskild anledning till att det går så många fler politiker per invånare i Sverige? Egentligen inte. Det finns inte någon gedigen konstitutionell eller grundligt överlagd tanke bakom att Sverige har just 349 ledamöter. Det mest blev så av praktiska skäl i övergången till enkammarriksdag år 1971 – alla från de tidigare två kamrarna skulle ju få plats.

En minskning av antalet platser i riksdagen skulle också kunna få en rad positiva effekter – om reformen samordnas med flera andra. Genom att lägga de pengar som sparas på neddragningen på högre ersättningar och större resurser till de ledamöter som blir kvar kan riksdagsuppdraget bli verkligt attraktivt för fler.

Det kan leda till ökad konkurrens om platserna, vilket är gott. För ett bekymmer i dag är att många av nu sittande ledamöter är hyfsat anonyma, till och med i sin egen valkrets. De drunknar helt enkelt i mängden. Representationen från hela landet spelar alltså mindre roll. Dessutom är incitamenten att ha en verkligt stark förankring i hemlänen svagare än vad många lär förvänta sig.

I dag är det vanligt att den som vill komma in i riksdagen först och främst är beroende av ett partis välvilja snarare än väljarnas. Placeringen på listor, som är partiinterna angelägenheter, är givet de höga kraven för personval det som får störst utslag i vilka som blir invalda i landets högsta beslutande församling. Det är få i dag som blir personkryssade till riksdagen.

Men om riksdagsledamöterna blev färre och fick utökade personal- och kontorsresurser skulle de folkvaldas makt kunna stärkas på bekostnad av partiernas. Det skulle förhoppningsvis kunna starta en positiv utveckling där riksdagsledamöterna i allt högre grad blir språkrör för sina väljare. Och möjligen minskar grogrunden för en del av debatterna om politikers pensioner och förmåner.

Nyligen, under riksmötets öppnande, var det 190 ledamöter på plats. Då var det föranlett av smittskyddsrestriktionerna. Men det finns skäl att fundera på att göra den nuvarande miniriksdagen permanent.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.