• idag
    26 okt
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    27 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    28 okt
    11°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      1.9 mm
  • torsdag
    29 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Dags att utöka valfriheten

Debatt
PUBLICERAD:
Visst kan det behövas justeringar så att valfriheten kan fungera ännu bättre. Men istället för att gå bakåt bör vi se framåt och utöka människors valfrihet genom nya reformer, skriver Fredrik Segerfeldt.
Foto: Privat
Det var ett land som präglades av stora enhetslösningar, där medborgaren visserligen hade rösträtt men samtidigt betraktades som en undersåte som skulle stå med mössan i hand, skriver Fredrik Segerfeldt.

Sedan 1980-talet har graden av valfrihet i Sverige mer än fördubblats. Det framkommer av ett nytt valfrihetsindex som delar upp samhällsekonomin i 40 områden ur ett konsumentperspektiv. 1985 präglades endast 26 procent av dessa av stor valfrihet, mot hela 60 procent i dag.

Det är lätt att glömma bort, och en del är för unga för att minnas, men 1980-talets Sverige var ett helt annat land. Det fanns tre radiostationer, två tv-kanaler och en apotekskedja. Alla var statliga. SAS monopol gjorde att flygresor främst var något för the jet set. Ringde man utanför länet pratade man fort och kort för Televerkets rikssamtal var jättedyra.

Det var ett land som präglades av stora enhetslösningar, där medborgaren visserligen hade rösträtt men samtidigt betraktades som en undersåte som skulle stå med mössan i hand. Och nöja sig med det som erbjöds, även om det var dyrt, av dålig kvalitet och svårt att få tag på.

Resultatet var ett vida spritt missnöje med hur samhället såg ut och hur det offentliga fungerade. Såväl forskare som ledande socialdemokrater diskuterade att människor upplevde vanmakt. Runt om i landet protesterade människor för rätten att få bestämma själva, inte minst inom välfärden.

Det var mot denna bakgrund som samhället började omvandlas och utvecklas mot större egenmakt. Några exempel är att antalet taxibilar har ökat med 600 procent, det finns över 100 elhandelsföretag och 500 pensionsfonder att välja mellan och antalet restauranger och barer med rätt att servera alkohol har blivit 10 000 fler.

8 av 10 av alla som har personlig assistans har valt en privat utförare, två av tre svenskar har gjort ett aktivt val av vårdcentral och 90 procent av äldre i kommuner som infört Lov har valt sitt äldreboende. Drygt 300 000 av välfärdens anställda har valt att arbeta hos en privat arbetsgivare. Allt detta är möjligheter som inte hade funnits utan de förändringar som skett sedan 1980-talet. Numera är valfriheten låg i enbart 14 procent samhällsekonomin, mot hela 58 procent år 1985.

Det är detta valfrihetens motståndare vill rulla tillbaka, med allvarliga konsekvenser. Inte minst skulle människor utanför de stora städerna – där utbudet ofta är mindre – få se sin egenmakt inskränkt. Visst kan det behövas justeringar så att valfriheten kan fungera ännu bättre. Men istället för att gå bakåt bör vi se framåt och utöka människors valfrihet genom nya reformer. Det finns fortfarande makt att föra över från politiker och offentliga tjänstemän till medborgare.

Fredrik Segerfeldt

Författare till boken Ett bättre land – hur rätten att välja förvandlade Sverige, utgiven av Valfrihetens Vänner

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.